vems

ibland undrar jag om det är vi som bor hos katten;
eller om det är hon som bor hos oss?

Vaknade - och bra så!

Förritiden fanns det gårdfarihandlare (något av det första jag vaknade med idag). Då vi flyttade hit där vi nu har bott i över 30 år, så kom någon enstaka emellanåt och sålde borstar, korgar, disktrasor o.dyl., sånt som man alltemellanåt behöver förnya. Han kom in i farstun och började visa sina produkter. Det var hans sätt att överleva? Rik tror jag knappast han blev av det. 

Men en dag kom jag på att han kom på en söndag och då brukar jag inte handla/gå i butiker heller. Tyckte ju att någon ordning får det väl vara!? Och jag nämnde det åt honom (som jag minns det helt lugnt: Jag brukar inte handla/köpa saker på söndagar.). Sen kom han inte fler gånger. 

Morgondagens gammaltestamentliga text: 

Mal 3:1-2

Se, jag ska sända min budbärare och han ska bereda vägen för mig. Och Herren som ni söker ska plötsligt komma till sitt tempel, förbundets sändebud som ni längtar efter. Se, han kommer, säger Herren Sebaot. Men vem kan uthärda den dag då han kommer, och vem kan bestå när han visar sig? Han är som guldsmedens eld och som tvättarnas såpa. (enl. Folkbibeln)

Det jag märkte i texten var att Herren ska komma till sitt tempel. Vi är hans - hans tempel. 

Vi får hoppas på hans nåd.  (klick) 

Tvättarnas såpa, enligt Bibel2000-översättningen: tvättarnas lut, låter inte som någon behaglig tvål. Lut är gjord på aska och askan ur kaminen använder vi ofta för att tvätta kaminluckglasen med, är effektiv, men bör handskas med försiktigt. Precis som elden, viktigt att handskas med försiktigt, ska hålla sig i kaminen och inte utanför.

vad ser jag?

världen är lite opp och ner just nu

Askonsdag är det tydligen idag. 

I bibeln berättas om att de då där strödde aska i håret när de sörjde eller sitter i säck och aska då de kommer på att de är syndiga mänskor inför en helig Gud. Det är ingen sed jag förstår mig riktigt på.

Jag använder askan mest till gödning i trädgårdslandet eller till att putsa kaminens glasrutor från sot, vatten och aska - alltså en skrynklad tidningssida doppad i vatten och i askan i kaminen, sen putsa och putsa rent med bara vatten på en annan tidningssida. Har lite läst på/googlat att lut är gjord av aska, så det ska användas med förstånd. Lut är ju inte så hälsosamt att använda hur som helst. 

Ett annat användningsområde för aska som jag hört om är att strö ut det på snötäcket, så smälter det snabbare och askan hamnar ju i  jorden sen. 

Dagens första läsningen-text: 

Joel 2:12-17

Nu, säger Herren, skall ni vända er till mig med uppriktigt hjärta, under fasta, gråt och klagan. Slit sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd åter till Herren, er Gud.

Han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och rik på kärlek, han ångrar det onda han hotat med. Kanske ändrar han sig och låter välsignelsen vara kvar, till matoffer och dryckesoffer åt Herren, er Gud. 

Stöt i horn på Sion! Påbjud en fasta! Kungör en högtidssamling! Kalla på folket, påbjud en helig sammankomst! Kalla på de gamla och samla barnen, också dem som ännu får bröstet. Må brudgummen lämna sin kammare och bruden sitt gemak. Mellan förhuset och altaret skall prästerna gråta, skall Herrens tjänare ropa: ”Herre, skona ditt folk, lämna inte de dina att skymfas så att de blir till en visa bland folken.Varför skall hedningarna få säga: Var är deras Gud?”

 Allvarliga ord i en tid som denna, då man betänker vad som är på gång i Ukraina just nu.

liv - nej - lut, jag kan inte leva utan dej

Och så gick veckan och så kom lördagen...

Det blev en vecka i förkylningstecken. Ond i halsen, host, host och snörvel. Men ingen feber så arbetet har fått sitt.

Riskerade dock inte att gå till simhallen och ta ut mig, utan tar det lite lugnt, tvättmaskinen surrar och jag ser på veckans bilder, som ju nog andas liv.

Särskilt kul är det med de små ekplantorna som jag fick i höstas. Vet inte än om vi har sådan jord som ekar trivs i, kan inte tänka mig det, men ändå så har nog två av plantorna fått fram gröna löv, så hoppas, hoppas.

Och bara det finns lite liv, så vet man inte vad det blir sen...

..........................Ludolf