dagens text och dagens vbl

Om jag kunde få vara lite ironisk, skulle jag säga att söndagens Vasabladet lade ut dagens kyrkliga text ovanligt stort.

Dagens text var från Luk. 2:22-33, då Jesus som barn bars in i templet. Då fanns där en gammal man Symeon, som väntat på Herrens Messias, för han skulle få se honom innan han dog, hade han blivit lovad av Anden.

Så utbrister han:
”Herre, nu låter du din tjänare gå hem,
i frid, som du har lovat.
Ty mina ögon har skådat frälsningen
som du har berett åt alla folk,
ett ljus med uppenbarelse
åt hedningarna
och härlighet åt ditt folk Israel.”

"Kan jag få dö nu?" var den storslagna rubriken på Vasabladet av idag. Och ämnet var eutanasi.

Jag menar att ingen vet allt, förutom Gud som känner vad som är i människan, som behöver vetas för att kunna ta det beslutet att nu ska jag dö, nu har jag levt färdigt. Det gäller ju inte bara den som vill dö, det rör ju också anhöriga, som kanske också behöver tid på sig att ta in. Jag vet själv hur stor skillnad det är, mamma gick hastigt oväntat bort och pappa tog lite längre tid på sig, gav tid så jag fick vänja mig vid tanken att han ska dö.

Igår förde jag svärmor till graven och hon hade länge önskat få dö. Hon var gammal och trött. Önska får man, be får man, men det är Gud som säger när.

Det står ingenting om hur länge Symeon sen levde efter det här?

Gårdagen är förbi,
morgondagen har du ej sett,
men idag hjälper Herren.