Skulle inte ha skördat än men kvistarna blev så tunga av de många klasarna så de hängde på en telefontråd och måste tas ner.
Fotot är av våra trädgårdshallonbuskar. Plockade på de mogna hallonen, men flera nog på kommande.
Den bilden bara passar på något sätt in på boken jag läst ut idag: Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben. (Tack för lånet!)
Han menade att träden sköter om sin avkomma - om den inte kommer sig för långt bort - genom rotsystemen håller de kontakt och med hjälp av olika svampar. De hjälper varandra och behöver varandra för att må bra. De frön som förs för långt bort av fåglar eller andra djur måste ju klara sig utan den hjälpen, men kan nog klara sig ändå, det tar bara längre tid att växa upp. Han talade nu mest om bokskogar och såna trän har jag inte sett, tror jag. Det var mycket vetenskap i boken, men också mycket som kan sättas frågetecken för.
En mycket läsvärd bok nog. Han menade dock att skog och skog är väldigt olika. Det han talade om var orörd skog som fått sköta sig själv utan mänsklig inblandning och hur den utvecklar sig och då talar han om 100-500 år gammal skog. Planterade skogar blir aldrig sådana, de är bara odlingar som skördas då de knappt blivit tonåringar, som växt för snabbt och inte fått någon stabilitet i sig än.
Våra hallonbuskar ser lite risiga ut där det funnits och ännu också kommer mycket hallon. Mycket tacksam för det! Men där i övre kanten av bilden finns de unga skotten som strävar högt, som hålls höga då de tar stöd av de gamla (som nog har stöttats också för att inte ligga på marken). Nästa år är det deras tur att bära frukt - om Herren vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar