 |
| Jag odlar inte brännässlor, men då jag inte odlar annat heller i växthuset har de vuxit bra |
Nog en bra bok, språket gjorde nog att jag missade en hel del dock.
"God loves you just the way you are, but he refuses to leave you there. He wants you to be just like Jesus."
Och där på ett ställe berättade han om en pappa som köpte glass åt sin dotter. Men då pappan skulle ge den märkte han att dottern hade munnen full av sand (hon var tydligen i sandlådeåldern). Då ville ju givetvis pappan först rengöra dotterns mun från sand innan han gav henne glassen. - En bra bild tyckte jag.
Dagens text (Luk. 1:57-66) handlar om Johannes döparen:
För Elisabet var tiden inne att föda, och hon födde en son. Hennes grannar och släktingar fick höra vilken stor barmhärtighet Herren hade visat henne, och de gladde sig med henne. På åttonde dagen kom de för att omskära pojken, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. Men då sade hans mor: ”Nej, han skall heta Johannes.” De sade till henne: ”Det finns ingen i din släkt som bär det namnet.” Och de gjorde tecken åt fadern att låta dem veta vad barnet skulle kallas. Han bad om en skrivtavla och skrev: ”Johannes är hans namn”, och alla förvånade sig. Med en gång löstes hans läppar och hans tunga, och han talade och prisade Gud. Alla de kringboende greps av fruktan, och överallt i Judeens bergsbygd talade man om detta som hade hänt. Och alla som hörde det lade det på minnet och frågade sig: Vad skall det inte bli av detta barn? Ty Herrens hand var med honom.Det blev inget släktnamn för honom, Gud går utanför släkten/ramarna. Lite längre än vad vi har tro för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar