Jag konstaterar att jag inte är särskilt intresserad av blodmånar. Det var min lediga dag så jag tänkte sova så länge jag kunde och det blev lite för sent för någon blodmåne.
Dessutom hade jag på morgonen glömt bort hela historien, men då det kändes inomhus att det nog var kallt utomhus, kastade jag ett öga genom fönstret (det kan man tydligen bra göra utan att fönstret går sönder....) och såg månen.
Fotografiet är alltså då ett latmansfoto genom fönsterrutan, därav de många månarna.
Glädjande nog kunde de äldre barnbarnen, skolbarnen, bra förklara vad som var på gång då det kom på tal.
Blodmånen talas ju också om i Bibeln t.ex. Upp. 6:12, det är väl därifrån uttrycket egentligen kommer, annars är ju månen rödaktig, har ingenting med blod att göra annat än färgen, då förmörkelsen inträffar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar