vist?

inte jag som har vänt detta blad, eller....?

Jag har haft semester och vänt några blad igen.

Fortsättningen på Lewi Pethrus memoarer: Hos Herren är makten. Intressant läsning nog, om mänsklighet och ändå hur Herren har sin hand med i spelet (i det här fallet pingströrelsen), såsom jag ser det. 

En annan bok är Lars H Gustafssons Gå med dig, om glädjen att vara medmänniska. Lite en handbok i att möta mänskor - och det skulle ju vara bra att lära sig. Det kom nog också fram möjligheten att gå med Jesus och vara ledd av honom att se medmänskan. Allt gillade jag inte i boken, men....

Sedan läste jag också i dagens Vbl att kristna är en käpp i hjulet tydligen för evolutionister, situationen är "rörig"....?

Kolumnen Att byta kors med varandra av Ronja Boije var en intressant fundering på temat medmänniska. Samma sak med För söndagen av Jockum Krokfors (sid 44). Vi behöver varandra.

Dagens text (Matt 2:1-12) handlar om de vise männen som letade efter Jesusbarnet men kom sig via Herodes palats, innan de fortsatte till Betlehem. (Det gick tydligen att få fram ur de urgamla texterna var Messias/Jesus skulle födas.)

Denna har sjungit i mitt huvud ett par dagar:

"bladet" från andra sidan, blev en liten omväg...

I en djup, oändlig skog,
svart av moln, där åskan slog,
gick ett litet barn en gång
dagen lång.

Ja, den dagen var så lång,
himlen mörk och skogen trång.
Barnet i sin ensamhet
gick och grät.

Grät och tänkte: Aldrig mer
jag min faders boning ser.
Här i mörker, köld och nöd
blir jag död.

Just då så förtvivlat var
molnet vek, och solen klar
glänste fram — och i dess ljus
Faderns hus!

Allt var nu på stunden gott,
allt stod nu som förr det stått:
samma hem och samme far,
allt var kvar.

Så, Guds barn, går ofta du
djupt i mörker, kanske nu,
vet ej vart du kommen är,
vart det bär.

Men så visst som Gud är kvar
och en evigt trofast far,
skall du än få ljus och tröst
vid hans bröst.  (C O Rosenius)