var sak på sin plats

hit men inte längre

Vi kom oss till Tropiclandia med barnfamiljen. Där var det sportlovsfullt, mycket folk, senare glesnade det nog. Länge sedan sist vi var dit, vi håller oss mera till Vasa simhall, men det var nog sig likt.

Reflekterade att inne i bassängen var det en smartphone-fri zon. I alla fall såg jag ingen som satt och stirrade i sin telefon. Fanns inget förbud som jag märkte i alla fall. I Vasa simhall brukar nog telefonen finnas med i ungdomarnas träningsväskor och tas upp ibland.

Morgondagens text (Matt. 16:21-23): 

Jesus började förklara för sina lärjungar att han måste bege sig till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen. Petrus tog honom då avsides och började förebrå honom och sade: ”Må Gud bevara dig, herre. Något sådant skall aldrig hända dig.” Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: ”Håll dig på din plats, Satan. Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.”

 Barnen på Tropiclandia höll sig på sin plats - nästan överallt....

är!

Är tomt positivt eller negativt?

Ur djupen ropar jag till dig, Herre.Herre, hör mitt rop.
(Ps. 130:1-2)

Du är barmhärtig mot alla, därför att du förmår allt, och du överser med människornas synder, för att de skall omvända sig.

(Vish. 11:23-24)

Psalm:

Förbarma dig, Gud, förbarma dig!
Jag flyr till dig, i dina vingars skugga tar jag min tillflykt tills faran har dragit förbi. Jag ropar till Gud, den Högste, till Gud som gör gott mot mig. Han sänder mig  hjälp från himlen när mina förföljare smädar mig. Gud visar  sin godhet och trofasthet. Ty till himlen når din godhet, till skyarna din trofasthet. Visa din höghet i himlen, o Gud,och din härlighet över hela jorden!

(Ps. 57:2-4, 11-12)

Ära vare Fadern och Sonen
och den heliga Anden,
nu och alltid och i evigheters evighet.
Amen.

(Jag är inte så van vid att "fira" askonsdag, men det fanns med bland helgdagarna.)

högtryck

 Det blev en liten sportlovspromenad i vackert väder.

Fast ängen jag skulle gå över såg inte så inbjudande ut, lite väl mycket vatten, och var det helst fruset - jag testade inte utan letade efter en omväg och hittade nog en stig som gick genom skogen. Finns många stigar där, tänker att där finns nog rikligt djurliv.

Den fallfärdiga ladan med de fint av tidens tand (tidens tand behöver tydligen ingen tandborste?) färgade brädorna hittade jag ändå, om än från ett annat håll än jag brukade. Den hade fallit i något skede. Men också i ålderdomen vacker på sitt sätt.

Sen letade jag mig längs en traktorväg ut mot vägen, någonstans borde den ju komma ut. På vägen träffade jag ett bistert troll, åtminstone såg jag ett ansikte då, inte så tydligt numera.

Började fundera på troll. Så som jag tänker troll, just som stora stenbumlingar som ser ut som troll. Trollen jag minns från sagorna förstenades om de inte hann krypa ner under jorden innan solstrålarna träffade dem.

Men lite farliga var dom och trolltagen var inget positivt. Inte förtrollad heller.

Men däremot förtrollande låter positivt...

Numera finns väl troll bara som mumintroll här i Finland, de är ju trevliga på alla vis.

Sen finns ju nättroll - de är inte så trevliga.....

Sen blev det brasa och grillkorv - som ju nästan hör till på en utflykt.

Men sen tyckte jag det räckte för mig och vandrade till huset, som var för kyligt att sätta sig ner i, bara att börja elda där också, men så småningom blev det varmt. Då var det dags att åka hem.

sportlov

Det finns mänskor som trots vädret går på promenader, de lade i alla fall upp det på fb. Skrev jag igår då det hällregnade.

Jag brukar hålla mig inne mestadels vid sånt väder. Går mellan husen, eftersom vävstolen är i uthuset. Räknas det som promenad? Bilden är också från igår. (Sparken kom väl till pass nu på morgonen då gården är helt istäckt!) Det kom något emellan, så det blev inte färdigt då, men nu så...

Förstår mig inte på vädret, det är nu bara så här...

Dagens text (Joh. 12:25-33):

Jesus sade: ”Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som här i världen hatar sitt liv, han skall rädda det till ett evigt liv. Om någon vill tjäna mig skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig, skall Fadern ära honom.
Nu är min själ fylld av oro. Skall jag be: Fader, rädda mig undan denna stund? Nej, det är just för denna stund jag har kommit. Fader, förhärliga ditt namn.” Då hördes en röst från himlen: ”Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt.” Folket som stod där och hörde detta sade att det var åskan, men några sade att det var en ängel som hade talat till honom. Jesus sade: ”Det var inte för min skull som rösten hördes, utan för er skull. Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas. Och när jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig.” Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.

Den här texten är inte heller så lätt att förstå. Men redan då, då Gud hördes tala, hörde en del åskan, andra en ängel. (Här finns en låååång text om någon vill läsa om olikheterna i kristenheten, men diskvalificerad skrivs med c!)

"Fader, förhärliga ditt namn."

Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.  (Matt 11:28)

"Utan mig kan ni ingenting göra." (Joh. 15:5)

hemma?

Gårdagen blev en lång dag med vändagsträff/skolning från jobbet på Hejm och veckans simning och butiksresa innan vi kom oss hem eller hejm.

Skylten de hade framlagt blev lite tvetydig, tyckte jag.

Dessutom funderade jag hur namnet skulle passa på finska, det blev lite svårt, jag kan tänka att det blir bara en bokstavskombination, men säger inte så mycket mer.

Men maten var god - faktiskt väldigt smaklig. Borde man börja odla jordärtskockor, går det härikring?

Morgondagens text (Joh. 4:31–38):

Lärjungarna sade till Jesus: ”Rabbi, kom och ät.” Han svarade: ”Jag har mat att äta som ni inte känner till.” Lärjungarna sade då till varandra: ”Kan någon ha kommit med mat till honom?” Jesus sade: ”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att fullborda hans verk. Ni säger: fyra månader till, så är det dags att skörda. Men jag säger er: lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd. Den som skördar får sin lön, han bärgar grödan till evigt liv, så att den som sått och den som skördar kan glädja sig tillsammans. Här gäller ju ordet att en sår och en annan skördar. Jag har sänt er att skörda där ni inte behövt arbeta. Andra har arbetat, och ni får lönen för deras möda.”

Ofta tycker jag inte det är att arbeta att sitta på möten/samarbetsmöten, men de behövs nog också och är nog till nytta, och jag blir trött av dem, tröttare än då jag arbetar, tycks det. Det känns mera som att jag gjort något då jag suttit på kontoret och skrivit. Då får jag tillfredsställelsen av att ha gjort något.

Slutet på texten kom också med en sanning: Dagens arbetsfolk/jag skördar nog där de/jag inte har arbetat, om än jag hållit på länge....

Lite så man undrar om det börjar bli dags att gå hejm...?                             Hemma

klara färdiga gå

Dagens text (Matt. 19:27-30):

Petrus sade till Jesus: ”Vi har ju lämnat allt och följt dig. Hur blir det då för oss?” Jesus svarade: ”Sannerligen, vid världens återfödelse, när Människosonen sätter sig på härlighetens tron, skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar. Var och en som för mitt namns skull har lämnat hus eller bröder eller systrar eller far eller mor eller barn eller åkrar skall få hundrafalt igen och ärva evigt liv. Många som är sist skall bli först, och många som är först skall bli sist.”

Då är ju frågan den, ska man försöka bli först eller ska man försöka bli sist då? Alltså den som försöker bli sist, försöker egentligen bli först? ...och hur blir det då? (1 Kor 9:24-27 är lite inne på samma ämne, och också Luk 22:26-27)

Vi har haft barnbarn på besök. Där är det också tävlande, både på skrinnskobanan och i pulkabacken. Vem kommer först, vem kommer längst. I alla fall konstaterade jag att den som inte hade smarttelefon åkte/lekte mer - jag åkte faktiskt inte alls. Allt har/tar sin tid

Om man åker till skridskobanan klockan nie på lördagmorgon, är det ganska så lite folk där. Sen togs en liten paus och sen åkte vi till pulkabacken, där rymdes vi nog också, om än vi nog såg folk. Sällan man är ute så mycket samma dag.

Idag körde det bilar i massor (alltså inte massor, men mer än vanligt) förbi vårt fönster (är det månne pilktävling?) och jag tänkte, med tanke på texten, då är det ju också det att ta i beaktande om det finns parkering för alla bilar. Den som kommer sist kan bli utan parkering.

Fast till himlen kommer man inte med bil. Jag kan inte tänka mig bilar vid 'världens återfödelse' heller...

Kör försiktigt! Och akta er för svaga isar!

på gång

till glädje, men inte varaktig sådan

Länge sen jag redovisat att jag läst något.

Har nog läst: En bok som jag inte gillade, bra skriven nog, lite spännande, men det gav fel sång i huvudet - alltså jag vill inte göra reklam för den.

Sen fortsatte jag med en gammal bok: Jag hör hans röst Andakter av Carl Olof Rosenius. Dagliga andakter, som inte riktigt kan läsas många åt gången, utan funkar bäst att bara ta lite i taget. Den håller jag på med nu.

Där hittade jag denna vers:

Bliv i Jesus, vill du bära frukt:
Grenen kan ej leva skild från stammen,
Och blott under herdens vård och tukt
Fostras och bevaras späda lammen.

Sen läser jag på nytt Narnia-serien, den här gången försöker jag på finska - inte alls samma sak, eller vi får se. Har bara hunnit första boken än. 

vad ser du

Vaknade med en dröm, kanske inte riktigt mardröm, men nästan. Det fanns en grupp barn, som skulle rita/teckna, men alla papper som fanns var redan ritade på. Det är viktigt för barn, tänker jag, att få rita egna bilder.

Fast då jag var liten så ritade vi ofta  i marginalerna på Vasabladet eller Jakobstads Tidning. Och ibland "bättrade" vi på bilderna som fanns där. Ibland fick vi rita på smörpapper.

Häromdagen då jag läste Vasabladet gladde jag mig åt barnens teckningar: En hade målat en regnbågsnoshörning - enligt Vasabladet. Jag såg en lite knubbig enhörning. Måste enhörningar vara smärta, typ arabhästar, kan de inte vara knubbiga som ponnyer?

Fotot är från vår bakgård. Visar att det kom snö i vinter också. Vän av ordning tycker kanske att skjulet ser lite skraltigt ut. Men ser du - det är inget skjul. Om än det används som sådant nuförtiden. Sonen byggde kojan då han bodde hemma ännu. Då hade den t.o.m. en gammal bastukamin, som man kunde elda i. Minnen!

Veden är för användning. Skrotbilen finns för reservdelar. Stenen var där från början och rönnen också fast den blivit större och vidare på många sätt. Bilden har ritats under många år....

Det som stör mig på bilden är det blåa röret som sticker upp ur marken.

Det här är på vår bakgård, så det har fått förbli så. De rör som syns från vår gård har jag täckt in med aspvirke, ser mer naturliga ut. Vet inte om man får, men så har jag gjort.

uppenbart

Ljuset är ett i raden av de många vi håller på att använda upp, enligt projektet använda det som kommit till huset. Jag tror faktiskt att jag själv köpt detta, för mååånga år sedan för att jag tyckte det såg så fint ut, som en riktig sten.

Jag blev faktiskt positivt överraskad då vi hade bränt det och släckt. Ljusen brukar oftast vara vita inuti, men det här är "sten" helt igenom, också när "lavan" stelnat igen då man släckt ljuset.

Morgondagens text (Luk. 2:22-33): 

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren – det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren – och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
I Jerusalem fanns en man vid namn Symeon, som var rättfärdig och from och som väntade på Israels tröst. Helig ande var över honom, och den heliga anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Messias. Ledd av Anden gick han till templet, och när föräldrarna kom in med barnet Jesus för att göra med honom som det är sed enligt lagen, tog han honom i famnen och prisade Gud och sade:
”Herre, nu låter du din tjänare gå hem,
i frid, som du har lovat.
Ty mina ögon har skådat frälsningen
som du har berett åt alla folk,
ett ljus med uppenbarelse
åt hedningarna
och härlighet åt ditt folk Israel.”
Hans far och mor förundrade sig över vad som sades om honom.

Samma text har jag nog skrivit om många gånger förut, den texten kommer tydligen ganska ofta...?

"ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel".

Upprepning är kunskapens moder. Men brinner ljuset upp eller ner?