Jag blev faktiskt positivt överraskad då vi hade bränt det och släckt. Ljusen brukar oftast vara vita inuti, men det här är "sten" helt igenom, också när "lavan" stelnat igen då man släckt ljuset.
Morgondagens text (Luk. 2:22-33):
När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren – det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren – och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.
I Jerusalem fanns en man vid namn Symeon, som var rättfärdig och from och som väntade på Israels tröst. Helig ande var över honom, och den heliga anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Messias. Ledd av Anden gick han till templet, och när föräldrarna kom in med barnet Jesus för att göra med honom som det är sed enligt lagen, tog han honom i famnen och prisade Gud och sade:
”Herre, nu låter du din tjänare gå hem,
i frid, som du har lovat.
Ty mina ögon har skådat frälsningen
som du har berett åt alla folk,
ett ljus med uppenbarelse
åt hedningarna
och härlighet åt ditt folk Israel.”
Hans far och mor förundrade sig över vad som sades om honom.
Samma text har jag nog skrivit om många gånger förut, den texten kommer tydligen ganska ofta...?
"ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel".
Upprepning är kunskapens moder. Men brinner ljuset upp eller ner?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar