Mika 7:14-20
Vakta ditt folk med din stav, din arvedels hjord som bor avskild i skogen, mitt i ett fruktbart land. Låt den beta i Bashan och i Gilead som under forna dagar. Som i de dagar du drog ut ur Egyptens land ska jag visa dem underbara ting. Hednafolken ska se det och skämmas med all sin makt. De ska lägga handen på munnen, deras öron ska bli döva.De ska slicka stoftet som ormar, som markens kräldjur. Bävande ska de överge sina hålor, skräckslagna ska de söka Herren vår Gud. De ska frukta dig.Vem är en Gud som du, som förlåter skuld och inte tillräknar synd hos dem som är kvar av din arvedel? Han håller inte kvar sin vrede för evigt, för han har sin glädje i nåd.Han ska förbarma sig över oss igen och trampa på våra missgärningar. Du ska kasta alla deras synder i havets djup.Du ska visa trofasthet mot Jakob och nåd mot Abraham, så som du med ed har lovat våra fäder i forntidens dagar. (enl. Folkbibeln)
Jag kan inte säga att jag förstår den. Hednafolken - det är vi. Vi ska tydligen skämmas (blygas i Bibel2000-översättningen)? Ska lägga handen för munnen, nåja det kan jag föreställa mig, men varför ska vi bli döva? Men sen börjar vi söka Herren och då blir det bättre.....
I havets djup hamnar också våra synder och där är det fiske förbjudet.
Den som lever får se - men det får inte björkkvisten göra, som jag tog in för att hastigt få se gröna löv, då jag inte vill tro på en morgondag innan jag ser....?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar