|
Texten fick mig att tänka på alla mina "brinnande buskar" som jag gläds/glatts åt i sommar, så därför blev det lite mera foton nu.En gång när Mose vaktade fåren åt sin svärfar Jetro, prästen i Midjan, drev han dem till andra sidan öknen och kom till Guds berg, Horeb. Där visade sig Herrens ängel för honom i en eldslåga, som slog upp ur en törnbuske. När Mose såg att busken stod i låga utan att brinna upp tänkte han: ”Vilken märklig syn! Jag måste gå dit och se varför busken inte brinner upp.” Då Herren såg att han gick för att se efter ropade Gud till honom ur törnbusken: ”Mose! Mose!” Han svarade: ”Ja, här är jag.” Herren sade: ”Kom inte närmare! Ta av dig dina skor, du står på helig mark.” Och han fortsatte: ”Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.” Då skylde Mose sitt ansikte. Han vågade inte se på Gud.
Den översta gula är en vild blomma. Tageteserna har jag sått av egna frön från i fjol. Rallarrosorna/duntraven börjar snart ha blommat ut. Brinnande kärlek har också snart blommat klart.
Mose fick order att ta av sig sina skor, då platsen är helig (helig då Gud var där?).
flox? |
Tydligen var Mose reaktion också att skyla ansiktet, han vågade inte se på Gud.
Det är som då jag besökte en handarbetsbod i en liten stocklada i veckan, man måste vara ödmjuk för att komma in, sa hon som satt och sålde stickade saker. Till himmelen kommer man på knä?
(Mose brinnande buske - växten - har jag hört talas om, men inte sett vad jag vet.)
Mose fick vid det här tillfället sin kallelse att befria Israels folk från slaveriet i Egypten.
Vi har inget slaveri i den meningen. Men i veckan har telefonbolaget kört med sin traktor och tagit ner alla telefontrådar, härefter kör vi trådlöst. Stolparna tar de också bort. Elektriska trådarna och stolparna finns nog kvar. Märkligt hur det känns befriande att telefontrådarna inte syns där längre, fast de ju inte har hindrat vår färd desto mer. Vissa buskar får nu växa fritt och behöver inte klippas för trådarnas skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar