Herrens

Vi har fått glädja oss åt ett dop. Det är positivt oberoende om det är barn- eller vuxendop, enligt min mening. Det är gott att få lägga sig i Herrens händer.

En vanlig gåva i det sammanhanget är ett kors. Här (klick) skrev jag om mina kors. Korssmycken kom på tal med en expedit och jag konstaterade för mig själv att det osynliga korset, som prästen tecknar på panna och bröst, är inte så lätt att tappa bort, men nog allvarligare än att tappa bort guldkors. 

Men ännu är nådens tid.

Söndagens andra läsningen-text: 

Ef. 2:1-10

Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. Tidigare levde ni i dem på den här världens sätt och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens barn. Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra köttsliga begär och gjorde vad köttet och tankarna ville. Av naturen var vi vredens barn, precis som de andra. 

 

Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, även när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande med Kristus. Av nåd är ni frälsta! 

 

Han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig. Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar som Gud har förberett för att vi ska vandra i dem. (Folkbibeln)

"Skapade till goda gärningar", en sån kan vara att någon plötsligt knackar på med en blomma i handen, man blir ju glad. Tack för besöket. 

-------

Har läst Catherine Cooksons tre böcker om Tilly Trotter. De utspelar sig på 1800-talet.

Min mamma skulle ha fyllt 100 år i dag om hon hade levat i denna värld och tid i stället för den himmelska. Vår värld har nog ändrats en hel del på hundra år.