En av mina vänner på facebook hade fått frågan "Vad brinner du för?" och ställde den vidare. 
Av någon orsak fick det mig att tänka på våra vänner larverna (jag berättade om de glittriga för något inlägg sedan) och deras olika skeden i livet.
Nu vet jag ju inte om jag vet, men jag tänker mig att på nässlorna är de hemma i barndomshemmet, sen ska de ut på vandring.
Sen plötsligt får de bråttom att hitta en plats att hänga sig på, lagom skyddad för yttre påverkan. Sen kan de hänga, somliga länge, flera dagar, andra hinner bara sätta fast sig så börjar de puppa till sig.
Och det är så långt som vi har kommit nu. Vi har några puppor under takkanten ute som hänger som gröna torra blad. Som döda tycker vi kanske, men någonsorts insekt störde en av pupporna och plötsligt snurrade den väldigt för att jaga bort kräket.
En av larverna hade hängt sig under en plåtkant. Plötsligt då jag sitter och klipper mattrasor i gungan hör tick-tock-tick-tick, inte så jämnt som en klocka, men nästan och länge. Det var en puppa som krängde och svängde av någon anledning och knackade mot plåtkanten. Nu väntar vi med spänning på vad som händer sen - om vi också får följa med öppnandet av pupporna.
Det finns tid för arbete och det finns tid för vila.
Undrar vad frågeställaren skulle ha sagt om man skulle ha svarat att just nu brinner jag för jagandet av Pokemon-figurer?
Vilket säkert också kan vara kul, men jag har inte möjligheten och vet knappt hur en Pokemon-figur ser ut, våra barn var redan stora då de kom, kanske är det en sån som hänger under taket?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar