tisdag 18 september 2018

var sak på sin plats

Det var för flera dagar sedan redan som kinarosen kom sig in, då jag började frukta att frosten skulle komma oanandes. Vanligen skulle jag ha klippt ner den ganska kraftigt innan jag tog in den, men då den var full av knoppar ville jag inte klippa bort dem. Så nu är det tävlan.

Bladlössen som vanligen brukar följa med in söker sig till knopparna. Tydligen är de goda? Så då jag går förbi synar jag om det finns bladlöss på dem och då knipsar jag av dem och slänger ut. Där får bladlössen finnas, inte här inne.

De andra knopparna får blomma. (Det kan nog hända jag får ta till grövre artilleri senare...?)

I min sängläsning kom jag mig in på Lewi  Pethrus memoarer, en serie på fem böcker. Den första är läst: Den anständiga sanningen. Redan den rubriken ger lite funderingar, vad är anständig sanning?

Halva boken handlade om striden mellan honom och Sven Lidman. Jag har för mig, minns inte säkert, att jag har läst hans sida av striden i någon bok också?

Den delen av boken kändes inte särskilt uppbyggande, men sedan gick han över till sitt övriga liv.

Från försättsbladet:
Hemligheten till ett lyckligt liv är, att man i vilken ställning man än skall framleva det, likt vildmarkens blomma lever för Gud och för Honom allena. (Lewi Pethrus)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar