lyssna

Ett halvt år har vi varit utan katt. Jag hade lärt mig att dammet lägger sig så jämnt överallt att man inte märker det (borde jag skaffa nya glasögon?) förrän man rör i det. Saker har legat kvar där någon lämnat dem.

Men nu är vi med katter igen. Hilding och Vilding (inte fastställt än, bara möjliga namnförslag), två kattungar har kommit till oss. Bakom kaminen och skåpen plockade de fram stora dammtussar, dammtussarna får inte sova i ro längre.

Söndagens första läsningen-text: 

Jer. 6:16-19

Så säger Herren: Ställ er vid vägarna och spana, fråga efter de urgamla stigarna. Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så ska ni finna ro för era själar. Men de svarade: ”Vi vill inte vandra på den.” När jag satte väktare över er och sade: ”Lyssna till basunens ljud”, svarade de: ”Vi vill inte lyssna.”

Hör därför, ni hednafolk, och lägg märke till, du församling, vad som sker bland dem. Hör du jord: Se, jag ska låta olycka drabba detta folk, frukten av deras tankar, eftersom de inte har lyssnat på mina ord utan förkastat min lag.

Lite fundersamma var kattungarna nog första dagen. Reagerade på varje stolskrap eller annat ljud. Tills de lär sig vad som är varningsljud och vad som är vanligt ljud här, är det väl bra att reagera och ta reda på vad det betyder.

Jag lyssnar på "kurr, kurr" och hoppas på att inte höra en blomkruka åka i golvet....