arv eller miljö

Jag kom mig till biblioteket på en cykeltur och hittade bl.a. Ann-Luise Bertells bok Vänd om min längtan. Så nu är den läst. 

Precis som förra boken jag läste är det kvinnoliv som beskrivs - som jag uppfattade det. Inte alltid så trevligt, fast det kändes som att det var nästan bara de tråkiga bitarna som det skrevs om. 

Fast också lite det där om hur vi påverkar varandra.

Läste en blogg (klick) som lite tangerade detta plus en massa funderande hit och dit (det var ett långt inlägg). Intressanta funderingar. 

Bilden är av vår pelarasp. Växer som sådan rakt upp utan några avstickande kvistar hit och dit. 

Liksom aspar gör så skickar den upp många rotskott, men min undring är: Blir de då också pelaraspar, eller är det vanliga aspar? Hur djupt sitter pelaraspgenerna?

Hur mycket är det miljöpåverkan som styr vad vårt liv blir till och hur mycket är det arv, generna efter far och mor?

Min fundering gäller också förbön, hur mycket påverkar det vad mitt liv blivit till, då jag vet att det fanns bedjande mänskor bland mina förfäder? Det finns mycket att vara tacksam över...

var stilla hjärta - orden bullra bara...

en salig blandning - i alla fall är jag glad åt den

Av någon orsak - igen - så vaknade jag alltför tidigt. Men jag hörde redan i sängen Vasabladsutdelarens bil knastra i gruset utanför. Så Vasabladet hade kommit. 

Tack till utdelaren, då han faktiskt kör så försiktigt (har han månne elbil?), så det är bara hjulens knaster mot gruset som hörs. Det kunde ju ha varit en ungdom med full dunkadunka-musik i bilen och rivstarter...

Läste i Vbl om lungläkaren som ville ha tystnad i alla officiella rum. 

Jag började fundera. Hur skulle det se ut på pubar, restauranger. Folk som sitter/står helt tysta. På biblioteken skulle det inte vara så stor skillnad. 

Skulle säkert finnas elektroniska lösningar också på det. Sitta och knapra på en padda och samtala via den? Fast det fick ju inte bli för roligt, så att man måste skratta, jag tänker att då skulle också virus spridas.

I alla fall kom jag att tänka på evangelietexten för i morgon: 

Matt. 12:33-37

Jesus säger:
”Antingen får ni säga att trädet är bra och frukten bra, eller att trädet är dåligt och frukten dålig; på frukten känner man trädet. Huggormsyngel, hur skulle ni kunna säga något gott, ni som är onda? Munnen säger vad hjärtat är fullt av. En god människa tar fram det som är gott ur sitt goda förråd, och en ond människa tar fram det som är ont ur sitt onda förråd. Men jag säger er att varje onyttigt ord som människorna yttrar skall de få svara för på domens dag. Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas.”

Egentligen skulle jag ju ha varit tyst, om jag tänker på vad orden säger. Är det jag säger nödvändigt?

Men i alla fall: Be kan man göra också utan att öppna munnen - i sitt inre.

                                                                                                         Jesus är min vän, den bäste

liv och

 

 

 En loppisbok har blivit läst: Doris Lessings Gräset sjunger. 

Jag hade aldrig hört om Doris Lessing, men Wikipedia vet (?) Hon lär vara Nobelpristagare i litteratur 2007. Det var titeln Gräset sjunger som fick mig att titta lite till på boken, och för 20 cent så.....

Boken är författarens debutbok och börjar med ett mord, sen får man följa med hur det blev så. Mycket intressanta personporträtt från en svunnen tid. Boken är utgiven 1950. 

Fick mig nog att fundera en hel del. 

Dessutom lyssnar jag på gamla Tack och lov-radioprogram på Arenan. Bl.a. Över floden. 

Som ju bl.a. handlar om att vi ska en gång gå över floden eller att livet tar förr eller senare slut. Det där enda som är säkert.

Det kan gå fort, enkelt, men ofta betyder det skröplighet, sjukdom, mycket tråkigheter egentligen. Finns det inte något sätt man kunde lära sig hur man ska klara av det med flaggan i topp eller åtminstone någotsånär gott humör?

Sångerna i Tack och lov-programmet handlar just om sånt och är så positiva, men de hörs inte så ofta nuförtiden. Borde inte glömmas bort i nuläget.

Busken på bilden växer varje sommar upp från roten och blir ganska stor. Så blommorna - vad de nu  heter? - har inte stor chans att synas mitt i busken, men om man ser något orange i busken och lyfter lite på buskens kvistar så finns de där. Bara man vet var man ska leta....

i vingården

 Morgonen började med ett morgondopp - vid "vår strand" igen. Kvällens dopp var väldigt skön, inte så stora vågor då som senast. Morgonens dopp var lite kyligt, men också skönt - sen efteråt. 

Morgondagens text: 

 

Matt. 21:28-32

Jesus sade till översteprästerna och folkets äldste:
”Vad säger ni om det här: En man hade två söner. Han vände sig till den ene och sade: ’Min son, gå ut och arbeta i vingården i dag.’ Han svarade: ’Nej, det vill jag inte’, men sedan ångrade han sig och gick.
Mannen vände sig till den andre och sade samma sak. Han svarade: ’Jag skall gå, herre’, men han gick inte. Vilken av de båda gjorde som fadern ville? ”De svarade: ”Den förste.”
Då sade Jesus till dem: ”Sannerligen, tullindrivare och horor skall komma före er till Guds rike. Johannes kom och han visade er vägen till rättfärdighet, men ni trodde inte på honom. Tullindrivarna och hororna trodde på honom, och ni såg det, men inte heller då ångrade ni er och trodde på honom.”

vingården större än man tror?

vinden blåser vart den vill

Meteorologerna hade lovat vackert och varmt väder så vi tog husbilen till "vår strand". (Det har blivit några gånger faktiskt.) Det var lite blåsigt, men vattnet var varmt igår.

Jag har aldrig tyckt om att simma i vågor, vad jag minns. Det är lite spännande, man vet ju inte vart det skulle bära iväg. Det var faktiskt så att jag inte vågade släppa taget med fötterna. Så jag var inte längre ut än att jag bottnade och det är ganska långt ändå att gå på den här stranden . När vågorna bröts så fick man sig en dusch. Det är mycket kraft i vågorna. 

Dagens evangelietext: 

Luk. 4:23-30

Jesus sade till dem som hade samlats i Nasarets synagoga:
”Snart kommer ni med talesättet: Läkare, bota dig själv! och säger: Allt som vi har hört att du har gjort i Kafarnaum, gör det här i din hemstad också.”
Sedan sade han: ”Sannerligen, ingen profet blir erkänd i sin hemstad. Jag försäkrar: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav regn på tre och ett halvt år och det blev svår hungersnöd i hela landet. Ändå sändes Elia inte till någon av dem utan till en änka i Sarefat nära Sidon. Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, och ändå blev ingen av dem botad, däremot syriern Naaman.” Alla i synagogan blev ursinniga när de hörde detta, de sprang upp och drev honom ut ur staden och förde honom fram till branten av det berg som staden låg på för att störta ner honom. Men han gick rakt igenom folkhopen och fortsatte sin väg.

Mänskorna bildade en våg, som förde Jesus ut till branten av ett berg, för att störta ner honom. Fast han var ju den som kunde säga till vågorna: Tig, var stilla! och de måste lyda. 

Söndagsmorgonen kändes så kall, så då blev det inget bad, knappt så man kom sig ut i blåsten (hade nog för tunna kläder på/med).

                                                                   När det stormar, när det stormar....(fast de har ändrat rörelserna från då mina barn var små)

(Ps. Jag har ju läst en bok också: Tom Clancy: Presidentens order, Del 1)

däckad

Det hände sig att jag startade hemåt från arbetet. Jag hade tänkt hinna innan den värsta rusningstrafiken. Och så kom jag mig på motortrafikleden, där håller man 100 km/h om man vill hålla sig i takt med de andra. 

Jag körde efter en långtradare eller lastbil, något modell större var det i alla fall. 

Plötsligt låg där mitt i körbanan en fyrkantig sten, ca 10x10x10 cm, tydligen sprängsten. Jag försökte köra vid sidan om, hann inte. Punktering. Kom mig till sidan av vägen, ur vägen för trafiken. Fick ut varningstriangeln och ringde hjälp. 

Medan jag väntade började jag plocka fram verktyg, fick bort det söndriga däcket, men klarade inte av att få dit vinterdäcket/reservdäcket. Däckena har blivit större och tyngre än tidigare - eller har jag blivit svagare.

Då ser jag att framdäcket också är platt! Bara att ringa på nytt, jag hade ju inte två reservdäck i bilen. Men det fanns ju fler vinterdäck hemma. 

Att stå där precis vid vägkanten i rusningstid då de flesta körde om i 100 km/h eller mer trots varningstriangel. Då märker man skillnaden. Lite skrämmande faktiskt. (En person, som körde åt andra hållet, noterade och tutade. Det kändes bra, någon såg mig!)

Morgondagens evangelietext: 

Matt. 25:14-30

Jesus sade:
”Det blir nämligen som när en man skulle resa bort och kallade till sig sina tjänare och lät dem ta hand om hans egendom. Den ene gav han fem talenter, den andre två, den tredje en, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han därifrån. Den som hade fått fem talenter gav sig genast i väg och gjorde affärer med dem så att han tjänade fem till. Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. Men den som hade fått en talent gick och grävde en grop och gömde sin herres pengar. Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och krävde redovisning av dem. Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sade: ’Herre, du gav mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat.’ Hans herre sade: ’Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.’ Den som hade fått två talenter kom fram och sade: ’Herre, du gav mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat.’ Hans herre sade: ’Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.’ Den som hade fått en enda talent steg också fram. ’Herre’, sade han, ’jag visste att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Jag var rädd och gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.’ Hans herre svarade honom: ’Du är en slö och dålig tjänare, du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut. Då skulle du ha lämnat mina pengar till banken, så att jag hade kunnat få igen dem med ränta när jag kom. Ta nu ifrån honom talenten och ge den åt mannen med de tio talenterna. Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret där ute.’ Där skall man gråta och skära tänder.”

Att byta däck hör tydligen inte till min talent/talang mera. Jag har nog hamnat att byta på våra tidigare bilar och också klarat det. 

Här (klick!) finns också en text som tangerar ämnet?

Jag kunde åtminstone be om hjälp, och jag fick den. Hoppas bara att det inte blev något värre fel på bilen.....

vid ved

Sommarens/semesterns göromål är varierande. (Och semestern börjar vara på sitt sista.)

En sak som legat varmt om hjärtat (?) är att få de klabbar som kom till gården tidigt i våras kluvna - med användning av elektrisk vedklyv - för att de ska torka (i 'vedapinor') och så småningom komma sig in i vedboden och vidare därifrån till vedspisen och kaminen någon kall dag.

Processen tar nog några år. 

Klabbarna är av modell större. Intressant att se då en del klyvs så lätt i raka spår, medan sådana som den på bilden sen inte går alls då det finns inne i klabben en inväxt kvist som håller emot allt vad den orkar. Kvisten behöver inte alls synas på utsidan, den finns därinne ändå.

Men värmen stiger i alla fall då man arbetar med dem.

Söndagens evangelietext: 

Matt. 7:13-14

Jesus sade:
”Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.”

Veden ska klyvas ganska smått, då vedspisens lucka, där de ska in, är 10 x 10 cm. 

den som väntar på något gott....

ingen bild från grannstaden utan från vattentunnan. Barkbiten jag brukar
sätta i den för att småkryp ska kunna klättra upp på den och torka sig i solen
hade försvunnit, så jag lade dit en ny och denhär krabaten klättrade upp

Vi kom oss hux flux på en tur till den finska grannstaden tillsammans med några av de yngre generationerna. Och det hände sig att vi blev hungriga. Då kom jag mig plötsligt till det nya köpcentret, som jag inte tidigare sett och inte planerat att se heller. Där skulle vi hitta mat.

Där fanns mycket folk, fast det fanns ju nog rum också för mycket folk. Många olika små butiker  - faktiskt också sådana som inte finns i varje stad (läs Vasa, Jakobstad eller Nykarleby), såg det ut som.

Av någon anledning har jag alltid dömt ut SubWay oprövat, att det inte har bra mat, aldrig besökt detsamma någonstans. Nu har jag prövat det också. Det var riktigt gott med en salladstallrik!

Morgondagens evangelietext:

Mark. 9:2-8

Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där förvandlades han inför dem: hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen blekning i världen kan göra några kläder. Och de såg både Mose och Elia som stod och talade med Jesus. Då sade Petrus till Jesus: ”Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för Elia.” Han visste inte vad han skulle säga, de var alldeles skräckslagna. Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och en röst hördes ur molnet: ”Detta är min älskade son. Lyssna till honom.” Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte se någon annan där än Jesus.

På något vis kom jag att tänka att det var lite olika generationer där också. Alla på en gång.

"Detta är min älskade son. Lyssna till honom."

handel och vandel

 Vi kom oss på en liten tripp med husbilen.

Det blev inte mycket fotat med kameran, kanske inte heller så mycket sett av "sevärdheter". Det beror ju på vad man vill se.

Första bilden från första natten vid en sjö. Solnedgång. Det började med en solnedgång...?

Vi höll oss mest  på småvägar (de är många och av många olika sorter), där åker man i en trevlig fart, så man hinner se sig runt lite.  Faktiskt också en museiväg, den var krokig på alla de sätt.

Följande foto är från en mat/kaffepaus på en parkering vid en sjö. Det finns många små sjöar, vackra platser längs vägen. Min fundering var att "spindlarna" - heter de skräddare? - kan gå på vatten. Men kan de simma?

Sen tittade vi in på en del köpställen, en del köpställen fanns ute, där köpte vi jordgubbar att snaska på.

Det finns så mycket saker...

Kalle Anka i badet reagerade jag på - det var ju fel anka, men å andra sidan badade han i en pennis-slantar - inte i guldpengar.

Å tredje sidan så finns det inget smutsigare än pengar. Oberoende vad de används till, om man räknar dem för hand blir man väldigt smutsig. Det är väl därför de räknar med maskiner nuförtiden.

Faktiskt var vi inte till någon butik som inte tog emot pengar. Tankningen däremot gick nog bara med kort.

En butik vi kom in i visade sig lukta lite konstigt. Där fanns heller inga expediter eller kunder. Vi köpte inget där - faktiskt en butik som inte tog emot pengar. Bredvid fanns en arbetsplats där det brummade. På vägen ut såg vi lappen på dörren: Asbestsanering  (fast på finska).....

Men butiksdörren var öppen....

vitt, svart eller grönt/blått?

Vi tog en till husbilsnatt vid samma ställe som förra gången - det var ett bra ställe. (Som jag trodde jag hade skrivit om tidigare här på bloggen, men det hade jag tydligen inte! Det var på Instagram. Blir knepigt det här! Det är alltså en annan strand.)

Sen på väg hem for vi via en loppis där jag hittade en bok, lättläst sådan:
Varför växer gräset?  och 57 andra inspirerande berättelser att tänka till av Klas Hallberg och Magnus Kull. Bilden på framsidan är en man som klipper gräsmattan (med tanke på förra inlägget). På baksidan har en diversearbetare kommenterat att sedelärande historier är som buljongtärningar, i koncentratet finns en klok och närande soppa av livsvisdom.

Morgondagens evangelietext:

Mark. 10:17-27

När Jesus skulle fortsätta sin vandring sprang en man fram och föll på knä för honom och frågade: ”Gode mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv?” Jesus svarade: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud. Du kan budorden: Du skall inte dräpa, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Du skall inte ta ifrån någon det som är hans, Visa aktning för din far och din mor.” – ”Mästare”, sade mannen, ”allt detta har jag hållit sedan jag var ung.” Jesus såg på honom med kärlek och sade: ”Ett fattas dig. Gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” Vid de orden mörknade mannen och gick bedrövad sin väg, för han ägde mycket.
Jesus såg sig om och sade till sina lärjungar: ”Hur svårt blir det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!” Lärjungarna blev bestörta över hans ord, men Jesus sade igen: ”Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike! Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.” De blev ännu mer förskräckta och sade till varandra: ”Vem kan då bli räddad?” Jesus såg på dem och sade: ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är allting möjligt.”

Nuförtiden har symaskiner - nyare sådana - oftast trådförare som för tråden genom nålen. Man är tacksam för det. Det har blivit lättare.

Fotot är taget från "vår strand med husbilen", med mycket zoom. Jag tyckte först att det var något fel med bilden. Men det är ju positivt. Tidigare var det alltid en hop vita fåglar efter Sverigebåten, de fanns inte nu. Något har blivit bättre. 

Men för att komma in i Guds rike behöver vi hjälp.