äta bör man...

Det hade smält och varit plusgrader så länge redan att jag märkte att fåglarna tydligen åt annan mat än solrosfrön. Fröna gick inte åt sig lika mycket som förr. Men nu blev det ju kallt igen och fågelbrädet har börjat tömmas igen.

Det finns en första läsningen-text också för måndagen: 

5 Mos. 8:2-3

Kom ihåg hur Herren din Gud i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen för att ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte. Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och han lät dig äta manna, något som varken du eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Herrens mun. (Folkbibeln)

Under den lilla björken där småfåglarna sitter och smaskar i sig fröna hittade jag ett hål i snötäcket.

Tydligen har något tittat upp under snön och hittat "manna i öknen".

ett tecken

Det är ju nog lite för tidigt med påskris (alltså påsk-ris, inte pås-kris!). Men jag tyckte att vintern varat alltför länge, längtar efter vår och den kommer ju nog, men för att lättare tro tog jag in en björkkvist, för att se att det finns liv i de kala kvistarna. Börjar snart vara dags att ta in en ny, som kanske då kommer till påsken. 

Nu när jag såg på fotot ser jag en trasig rullgardin. Så nu försökte jag lappa det så det eventuellt skulle se lite prydligare ut, få se hur länge lappningen håller. Man blir blind för vissa defekter i huset. (Här finns en länk till  lappning som konst, boro.)

Dagens första läsningen-text: 

Jes. 7:10-14 

Herren talade till Ahas igen och sade:  "Be om ett tecken från Herren din Gud. Be om det nerifrån djupet eller uppifrån höjden." Men Ahas svarade: "Jag vill inte be om något, jag vill inte fresta Herren."

Då sade Jesaja: "Lyssna nu, ni av Davids hus. Räcker det inte att ni tröttar ut människor? Ska ni trötta ut min Gud också? Därför ska Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun ska bli havande och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel. (Folkbibeln)

Hela kapitlet är intressant att läsa med tanke på vad som händer i Europa just nu.  

Immanuel = Gud med oss. Det är det viktigaste.

 

eld

Ett gammalt hus i byn skulle bort för att ge plats för ett annat. 

Ett sätt att göra det på är att ge brandkåren möjlighet att öva släckning samtidigt som de ser till att huset brinner säkert ner, utan risk för spridning av elden. Bra att de får öva sig. 

Kom mig på en promenad och fick se det. Ursäkta bildkvaliteten, jag hade bara telefonen med och den kameran är jag inte alls sams med. 

Det ser ut att vara ganska hett där.

Söndagens första läsningen-text: 

Sak. 3:1-5

Herren lät mig se Josua, översteprästen, där han stod inför Herrens ängel. På hans högra sida stod Anklagaren, beredd att anklaga honom. Herrens ängel sade till Anklagaren: ”Herren skall tillrättavisa dig, Anklagare, ja, han som har utvalt Jerusalem skall tillrättavisa dig. Är inte denne man en brand ryckt ur elden?” Josua bar smutsiga kläder där han stod framför ängeln, och ängeln befallde sina tjänare: ”Ta av honom de smutsiga kläderna!” Och han sade till Josua: ”Jag befriar dig från din skuld, och du skall kläs i högtidsdräkt.” Sedan befallde han: ”Sätt på honom en ren turban!” Och de satte på honom en ren turban och klädde honom, medan Herrens ängel stod bredvid.

 "En brand ryckt ur elden", det talas mycket om elden i Bibeln. Elden som renar från allt orent, Gud som visade sig som en eld för Israels barn då de gick i öknen bland annat.

När jag gick förbi kyrkan stod också där två brandbilar parkerade. Jag hann tänka: Månne någon skulle ha ringt efter brandkåren om den helige Ande skulle visa sig som eldtungor, såsom den första pingsten?

Här (klick) finns en uppmaning att söka Herren och hans skydd i dagens situation. Håller med.

det är dags....

utsikt från ett köksfönster

Det blev plötsligt krig. Först var det krig mot coronan och nu krig med bomber och granater i Ukraina. Och det uppfyller tidningarna och nyhetssidorna. Men vad är det egentligen som händer? Sanningen lär vara första offret i krig.

Söndagens första läsningen-text: 

2 Krön. 20:1-9

Sedan kom moabiterna och ammoniterna och med dem andra ammoniter för att strida mot Joshafat. Man kom och berättade det för Joshafat och sade: ”En stor skara kommer mot dig från landet på andra sidan havet, från Aram. De är i Hasason-Tamar, det vill säga En-Gedi.” 

Då greps Joshafat av fruktan och beslöt sig för att rådfråga Herren, och han utlyste en fasta över hela Juda. Och Juda samlades för att söka hjälp hos Herren, och från alla Juda städer kom man för att söka Herren.

Joshafat steg upp i Juda mäns och Jerusalems församling i Herrens hus, framför den nya förgården. Han sade: ”Herre, våra fäders Gud, är inte du Gud i himlen och den som råder över alla hednafolkens riken? I din hand är kraft och makt, och det finns ingen som kan stå dig emot. Var det inte du, vår Gud, som fördrev detta lands invånare för ditt folk Israel och gav landet åt din vän Abrahams efterkommande för evig tid? De bodde där, och de byggde där en helgedom åt ditt namn och sade: Om något ont kommer över oss, svärd, straffdom eller pest eller svält, så vill vi träda fram inför detta hus och inför ditt ansikte, för ditt namn är i detta hus, och vi vill ropa till dig ur djupet av vår bedrövelse, och du ska då höra och hjälpa. (Folkbibeln)

För att se vad som hände sen måste man läsa också fortsättningen. De gick ut för att strida, men fann plötsligt bara döda fiender framför sig. Herren hade skött om stridandet.

                                                                                                        Don  Francisco Jehoshaphat

Det kan nog vara skäl att söka Herren.....  och Hans sanning!

(Finns det något rätt sätt att skriva Josafat på?)

 .

livets eller kunskapens träd

Kunskapens träd eller livets träd - nå nej, men en al som fastnade på bild under en promenad i närheten. 

Jag svängde här emedan jag inte gärna går på vatten. 

Helt lätt är det inte att undvika gå på vatten då det finns is överallt, om än man inte faller igenom den så  kan man ju halka, vilket inte är så lyckat i min ålder. Jag har tydligen kommit i den åldern då det är farligt i var backe. (Pred. 12)

Söndagens första läsningen-text: 

1 Mos. 3:1-7 (8-19)

Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?” Kvinnan svarade: ”Vi får äta frukt från träden, men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.”

Ormen sade: ”Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.” Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.

(De hörde Herren Gud vandra i trädgården i den svala kvällsvinden. Då gömde sig mannen och kvinnan bland träden för Herren Gud. Men Herren Gud ropade på mannen: ”Var är du?” Han svarade: ”Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd, eftersom jag är naken, och så gömde jag mig.” Herren Gud sade: ”Vem har talat om för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag förbjöd dig att äta av?” Mannen svarade: ”Kvinnan som du har ställt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt.” Då sade Herren Gud till kvinnan: ”Vad är det du har gjort?” Hon svarade: ”Ormen lurade mig, och jag åt.” 

Då sade Herren Gud till ormen: ”Du som gjorde detta, förbannad skall du vara, utstött från boskapen och de vilda djuren. På din buk skall du kräla och jord skall du äta så länge du lever. Jag skall väcka fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din avkomma och hennes: de skall trampa på ditt huvud och du skall hugga dem i hälen.” Till kvinnan sade han: ”Stor skall jag göra din möda när du är havande, med smärta skall du föda dina barn. Din man skall du åtrå, och han skall råda över dig.” Till mannen sade han: ”Du som lyssnade till din hustru och åt av trädet som jag förbjöd dig att äta av, förbannad skall marken vara för din skull. Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever, törne och tistel skall den ge dig. Du skall äta av växterna på marken, du skall slita för ditt bröd i ditt anletes svett tills du vänder åter till jorden. Ty av den är du tagen, jord är du och jord skall du åter bli.”)

Det var början på allt, nu verkar det mera som vi skulle vara i slutet av Bibeln. Jag tycker världen idag ser mera ut som i Uppenbarelseboken (med tanke på krig/Ukraina och rykten om krig). 

"Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig.", sa Jesus. (Luk 21:28)

vad ser jag?

världen är lite opp och ner just nu

Askonsdag är det tydligen idag. 

I bibeln berättas om att de då där strödde aska i håret när de sörjde eller sitter i säck och aska då de kommer på att de är syndiga mänskor inför en helig Gud. Det är ingen sed jag förstår mig riktigt på.

Jag använder askan mest till gödning i trädgårdslandet eller till att putsa kaminens glasrutor från sot, vatten och aska - alltså en skrynklad tidningssida doppad i vatten och i askan i kaminen, sen putsa och putsa rent med bara vatten på en annan tidningssida. Har lite läst på/googlat att lut är gjord av aska, så det ska användas med förstånd. Lut är ju inte så hälsosamt att använda hur som helst. 

Ett annat användningsområde för aska som jag hört om är att strö ut det på snötäcket, så smälter det snabbare och askan hamnar ju i  jorden sen. 

Dagens första läsningen-text: 

Joel 2:12-17

Nu, säger Herren, skall ni vända er till mig med uppriktigt hjärta, under fasta, gråt och klagan. Slit sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd åter till Herren, er Gud.

Han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och rik på kärlek, han ångrar det onda han hotat med. Kanske ändrar han sig och låter välsignelsen vara kvar, till matoffer och dryckesoffer åt Herren, er Gud. 

Stöt i horn på Sion! Påbjud en fasta! Kungör en högtidssamling! Kalla på folket, påbjud en helig sammankomst! Kalla på de gamla och samla barnen, också dem som ännu får bröstet. Må brudgummen lämna sin kammare och bruden sitt gemak. Mellan förhuset och altaret skall prästerna gråta, skall Herrens tjänare ropa: ”Herre, skona ditt folk, lämna inte de dina att skymfas så att de blir till en visa bland folken.Varför skall hedningarna få säga: Var är deras Gud?”

 Allvarliga ord i en tid som denna, då man betänker vad som är på gång i Ukraina just nu.

bullor

Plötsligt på min lediga dag, sitter jag i köket och ser ut vid fågelmatningen i den lilla björken bredvid, vad är det jag ser....?

Jag fick t.o.m. fotografera inifrån. 

En rovfågel, men jag hoppas att ingen av de små strukit med. Katten tror jag inte den rår på....

Söndagens första läsningen text: 

Jes. 58:1-9

Ropa för full hals, håll inte tillbaka. Höj din röst som en basun och förkunna för mitt folk deras brott, för Jakobs hus deras synder. De söker mig dag efter dag och vill gärna lära känna mina vägar, som om de vore ett folk som handlar rättfärdigt och inte överger sin Guds domslut. De frågar mig om rätta domslut och vill komma nära Gud. 

"Varför fastar vi när du inte ser det? Varför späker vi oss när du inte märker det?" 

Men se, på er fastedag sköter ni era sysslor och driver alla era arbetare hårt. Ni håller er fasta med gräl och bråk, ni slåss med onda nävar. Ni fastar i dag inte på sådant sätt att er röst blir hörd i höjden. Är det en sådan fasta jag vill ha, en dag då människan ödmjukar sig? Att man hänger med huvudet som ett sävstrå och sitter i säck och aska, kallar du det en fasta, en dag som behagar Herren? 

Nej, detta är den fasta jag vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok! Dela ditt bröd med den hungrige, ge de fattiga och hemlösa en boning, klä den nakne när du ser honom och dra dig inte undan för den som är ditt kött och blod. Då ska ditt ljus bryta fram som gryningen och ditt helande växa fram med hast. Din rättfärdighet ska gå framför dig och Herrens härlighet följa i dina spår. Då ska Herren svara när du åkallar honom. När du ropar, ska han säga: "Här är jag." Om du gör dig av med alla ok, om du slutar att peka finger och tala onda ord, om du delar med dig av vad du har åt den hungrige och mättar den som lider nöd, då ska ditt ljus gå upp i mörkret och din natt bli som middagens ljus.

Och Herren ska alltid leda dig, han ska mätta dig i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du ska vara som en vattenrik trädgård och likna en källa vars vatten aldrig sinar.

Dina avkomlingar ska bygga upp de gamla ruinerna, du ska återställa grundvalar från forna generationer. Du ska kallas "den som murar igen sprickor", "den som återställer stigar så att man kan bo i landet". Om du hindrar din fot på sabbaten från att sköta dina sysslor på min heliga dag, om du kallar sabbaten en fröjd, helgad åt Herren och ärad, om du ärar den genom att inte gå egna vägar och inte sköta dina sysslor eller tala tomma ord, då ska du få fröjda dig i Herren, och jag ska föra dig fram över landets höjder och låta dig njuta av din fader Jakobs arvedel.

Så har Herrens mun talat. (enl. Folkbibeln, den svärtade delen var dagens text, varför har de slutat mitt i en mening?)

Det är alltför lätt att peka finger och skylla på någon annan, men, tydligen var det inte det vi skulle göra i fastan, som vi ju nu går in i, eller?

Slutar man servera fastlagsbullar då....?

---------------------

Ja, och så har jag läst en till bok av Frank Mangs Fungerande gemenskap. Också intressanta funderingar kring t.ex. kristen gemenskap. Han skiljer på organisation och organism, organismen måste leva. Döda lemmar faller bort ur organismen, men kan finnas kvar inom organisationen, namnet finns i församlingsmatrikeln.... 

---------------------

Det här skrevs på förhand, före ryska intrånget i Ukraina - borde finnas bannbullor...-

skugga

Fotot är taget ganska länge sen, men nog i vinter. Nu finns det mycket mer snö än på bilden. Skuggan är alltså jag som skottar snö. 

Jag kom ihåg från dagmammetiden då en liten tulting plötsligt fick syn på sin skugga och blev så rädd. Det tog ett tag innan jag fattade vad felet var. 

Minns också att vi som barn hade någon lek med just skugga, ett barn var inne i skuggan, av t.ex. ett  hustak, och visade sin egen skugga och de andra utanför skulle försöka hinna trampa på skuggan.... Är det förståeligt beskrivet?

Söndagens första läsningen-text: 

Jes. 55:6–11

Sök Herren medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära. Må den gudlöse överge sin väg, den ondskefulle sina planer. Må han vända om till Herren, så skall han förbarma sig över honom, vända om till vår Gud, som alltid vill förlåta.

Mina planer är inte era planer och era vägar inte mina vägar, säger Herren. Liksom himlen är högt över jorden, så är mina vägar högt över era vägar, mina planer högt över era planer. Liksom regn och snö faller från himlen och inte vänder tillbaka dit utan vattnar jorden, får den att grönska och bära frukt, och ger säd att så och bröd att äta, så är det med ordet som kommer från min mun: det vänder inte fruktlöst tillbaka utan gör det jag vill och utför mitt uppdrag.

Följande vers i Jesaja låter riktigt trevlig också....

Skuggan visar ju i alla fall att jag finns. 

Dessutom att det finns en stark ljuskälla. Skuggan syns ju inte då det är mulet. 

nåd

Det är glädjande att se då barnbarnen lär sig nya saker. 

Snart två-åringen har lärt sig att flytta pallen så att man når till de högre regionerna, dit allt intressant läggs undan. 

Söndagens första läsningen-text:

Jer. 9:23-24

Så säger Herren: Den vise skall inte vara stolt över sin vishet, den starke inte över sin styrka, den rike inte över sin rikedom. Den som vill vara stolt skall vara stolt över detta: att han har insikt och kunskap om mig, om att jag, Herren, verkar i kärlek, i rätt och rättfärdighet på jorden, ty däri har jag min glädje, säger Herren.

Rubriken för söndagen är Den oförtjänta nåden. Och det är nog en nåd med barnbarn!

synd eller synd om

Det tog länge efter pådragande av varp och solvande tills jag började på med att väva. Men nu plötsligt hände det, få se om det fortsätter....?

Det finns en första läsningen-text för måndagen också: 

Hes. 33:10–16

Herrens ord kom till profeten:
Människa! Säg till israeliterna: Ni frågar: ”Hur skall vi kunna leva, då våra brott och synder tynger oss och får oss att tyna bort?” Svara dem: Så sant jag lever, säger Herren Gud, jag önskar inte den gudlöses död. Jag vill att han upphör med sina gärningar och får leva. Vänd om! Vänd er bort från era onda gärningar. Israeliter, ni vill väl inte dö?

Människa! Säg till dina landsmän: Om den rättfärdige gör något brottsligt kan hans rättfärdighet inte rädda honom. Upphör den gudlöse med sin gudlöshet leder den inte till hans fall. Börjar den rättfärdige synda räcker inte hans rättfärdighet för att han skall få leva. Om jag säger till den rättfärdige: ”Du skall leva” och han förlitar sig på sin rättfärdighet och handlar orätt, skall alla hans rättfärdiga gärningar vara glömda. Han skall dö för den orätt han gjort. Och om jag säger till den gudlöse: ”Ditt straff är döden” och han upphör att synda och handlar rätt och rättfärdigt – återlämnar vad han tagit i pant, återställer vad han plundrat, håller sig till livets bud och undviker att handla orätt – då skall han få leva. Han skall inte dö. Alla synder han har begått skall vara glömda. Han har handlat rätt och rättfärdigt. Han skall leva.

Det här som beskrivs är före Jesu födelse, död och uppståndelse. Nu har han dött för våra synder och jag tänker att det borde (?) vara lättare att bli fri från synden/hålla sig borta från den. (Fast nuförtiden är det svårare att veta vad som är synd? En del synder blir bestraffade i domslut, så de är väl synd, men det hänger ju inte på om man blir fast eller ej.... Gud ser till hjärtat/genom mig.)

I vävtermer (väven som livets väv) borde alltså det röda (blodröda synder har man läst om) småningom bli mindre och mera av det ljusa/vita. (Fast nuförtiden får man ju inte döma enligt färg, så det kan ju hända att den vita och blåa randen är synden...? Då skulle det ju se liite bättre ut!)

-------------

Så har jag läst färdigt inte bara en utan två böcker: Frank Mangs Högst personligt 1 och 2. Tydligen finns det en tredje också, som alltså är oläst - än. Hans böcker är helt läsvärda nog. Som han berättade det kom folket i mötena ofta i syndanöd - händer det mera?