en liten frass

Semestern blev till sist grön och skön

En liten frass som lekte med oss, tillsammans med andra små, idag.

men nu närmar sig slutet på den....

Det kommer inte så många kommentarer här, de är nog så välkomna. Men om ni, eventuella läsare, inte har märkt det så finns det nu också möjlighet att annars bara uttrycka sig med kryss i rutor under inlägget, bara så ni vet. Under rubriken Reaktioner.

(Ps. Tyckte det skulle funka, men nu verkar det inte göra det i alla fall och jag vet inte varför.... hmmm?)

rent/orent

Hämtade en bild utifrån. Det jag skulle fotografera syns knappt alls på bilden. Jag siktade på brinnande kärleks-blommans spegelbild i växthusglaset. Den syntes i verkligheten, men kameran ville inte riktigt ta fasta på den.

(Nu när jag ser på bilden, så börjar jag undra om jag faktiskt inte stängde dörren till växthuset? För värmen gör det ingen skillnad men den får ju inte smälla i vinden om det skulle börja blåsa idag också, som igår. Igår funderade jag på Andens vind och det vad eller vem är seglet, som Andens vind ska ta tag i för att föra båten framåt? Seglets uppgift är ju inte att släppa loss och flyga iväg, utan snarare att hålla fast så vinden kan ta tag i seglet och fylla det. - Kollat: Jag hade nog stängt dörren på glänt.)

Dagens text handlade om Jesus på förklaringsberget (Mark 9:2-8). Jesus visade de lärjungar som var med den verklighet han levde i. En annan värld, himmelsk, som finns här i denna världen redan, bara vi kunde se den, eller är det så? Jag tänkte på ordet från 1 Kor 13:12:

"Nu ser vi en gåtfull spegelbild ,
 men då ska vi se
 ansikte mot ansikte."

 En annan femma är ju sedan hur jag ser ut i det himmelska ljuset? Då, om inte förr, behövs Jesu reningsverk. Vitare än snö skulle vi bli genom den... (Kommer att tänka på min vittvätt, som då den var våt såg väldigt fläckig ut och fick mig att fundera på om det alls löns att ta vara på den mera. Men sedan som torra kläder (t-skjortor) så syntes inte fläckarna så bra längre. Jag antar de är nog där ännu, men....?)

religion

Hemma igen efter en 4-dagars tur med husbilen.

Förritiden då vi reste runt på sommarresa i Finland (och Sverige) med tält brukade vi kolla in kyrkorna vi körde förbi. Nu har det nog lämnat bort, fast det finns nog fina sådana, värda att kolla in.

Känslan man fick då man kom in i en kyrka var ibland att man kände sig hemma. Där fanns mänskor som trodde på samma Gud som jag tror på. Åtminstone hade de funnits och byggt en kyrka.

Lite samma känsla är det nuförtiden då man kommer till en ny stad och hittar en ABC-servicestation (trafikbutik), ett café/matställe med inbyggd fri WC man kan använda utan att behöva känna sig som en snyltare. Dessutom är de flesta WC:na snygga. Alla ABC-caféer är rätt så lika, så  man börjar så småningom känna sig hemma där. Och så är det oftast högt till tak.

Högt till taket var det också i detta köpcenter i Björneborg (fotona). (Minns inte vad det hette.) Kunde ha varit en kyrka? Om det skulle ha varit psalmnummer på tavlorna på väggen i stället för reklam.

Finlands nya framgångsrika religion? I stället för psalmsång ska man gå in i affärerna de gör reklam för och köpa sig glädje?

taggigt

hästkastanj

Jag har kommit mig igenom ännu en bok. Vardagstro av Boris Salo. Med underrubrik Katekesmeditation - en bortglömd skatt.

Mycket värd att läsas. Katekesen har mycket av det viktigaste i kristen tro i sig, tåls att fundera på.

Halvvägs i Vardagstro-boken  började dock komma in mycket svårförståeliga ord för en lekman, kanske den var tänkt för teologer? Trinitarisk, hermeneutisk, homiletik, kerygmatisk osv. är ord som jag inte särskilt lätt förstår vad de betyder utan att slå upp (heter det så då man söker?) i Google. I senare delen av boken förekommer också alltför många skrivfel, man förstår att där har ändrats ordföljder och blivit kvar något ord för mycket.  Lätt hänt då den som skriver själv blir blind för texten. Men boken jag läst har en annan bild på pärmen än boken på förlagssidan, så kanske den har rättats.

I morgondagens evangelietext (Mark 10:17-27) hade lärjungarna också svårt att förstå. Men texten slutar:

"De blev ännu mer förskräckta och sade till varandra: ”Vem kan då bli räddad?” Jesus såg på dem och sade: ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är allting möjligt.”"

plast

Via fb fick jag först höra om att plastbanta.

Ordet låter som om det inte är riktigt på riktigt. Lite låssasbanta...?

Men det är ju frågan om att minska på användandet av t.ex plastpåsar .eller annat av plast.

Jag försökte byta ut min plastblomvattenkanna och köpte på loppis en fin billig porslinskanna att vattna blommorna med, men döm om min förvåning då trots att det inte syns någon spricka eller hål läcker den, inte mycket men litet, det blir en pöl där kannan står på bänken. Så nu köpte jag en ny (!) blomvattenkanna i plast. Lite plast - på låssas - är det nog med bantandet.

På fb så var det frågan om plastpåsarna man köper frukt i och då förstås också mönster att sticka eller virka egna påsar till detta. (För matuppköpen har jag redan från tidigare påsar/kassar med för att inte behöva ta av plastpåsarna.)

På vår S-butik finns nog att köpas Röda Korset-påsar av lätt tyg, som kan användas många gånger och tvättas emellan. För 2 euro fick man en sådan på butiken, konstigt nog kostar de 6,90 på Röda Korset? Den köpte jag för att ha mat i till jobbet.

Jag försökte sticka en enligt detta mönster. Efter lite funderande, jag har inte stickat med magic loop förr, fick jag i alla fall den stickad och så blev den. Den stickades i cottolin, som av någon anledning hoppat i min hand på någon loppis. I alla fall blev den väldigt lätt. Få se om den blir använd...

frihet från och till

Vi har kommit in i fruntimmersveckan som ju avslutas med Jakob, som kastar kallstenen - enligt talesättet. Jag konstaterade att det här blir den sommar jag inte kommer mig alls i sjön. Hostan har gjort att jag inte vågat mig på tidigare och förresten hostar jag från och till ännu.

Letade i datorn efter ett mönster men hittade ett recept, som jag i något skede kopierat någonstans ifrån, förmodligen från fb, mot just hosta och jag har alla ingredienser hemma. Så nu har jag kokat morötter och mosat dem med stavmixern och då insåg jag att det här har jag nog inte gjort sedan barnen var små - mosade kokta morötter.

Får se om det hjälper.

En dag i semestern hade vi ärende till stan och trots det inte vackra vädret, det regnade åtminstone inte, så tog vi en glass på torget. Då började jag se på frihetsstatyn, den går man ju annars bara förbi. Jag måste ta kameran till hjälp för att se tydligare, därav fotot. Det var en ung gosse till soldat. På fotot ser det ut som att han försöker riva emballaget av Hartmanshuset, försöker befria huset från dess fängelse.

Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.
Vi frihet fick att bo där, gå och komma,
att säga "ja" till Gud och säga "nej",
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem

Vi vill den frihet där vi är oss själva,
den frihet vi kan göra något av,
som ej är tomhet men en rymd för drömmar
en jord där träd och blommor kan slå rot.
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.

Och ändå är det murar oss emellan,
och genom gallren ser vi på varann.
Vårt fängelse är byggt av rädslans stenar.
Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag.
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem.

O döm oss, Herre, frisäg oss i domen
I din förlåtelse vår frihet är.
Den sträcker sig så långt din kärlek vandrar
bland alla människor, folk och raser här.
Guds kärlek är som stranden och som gräset,
är vind och vidd och ett oändligt hem. (Psb 289)

pyrola

Hittade Pyrola i ett dike bredvid vägen då jag cyklade idag. Jag var

på väg efter en annan blomma som jag gärna skulle ha i mitt "land" någonstans, som jag sett några dagar tidigare då jag cyklade.

Jag har sett Pyrola en gång tidigare på samma ställe för några år sedan. Då var det bara några (visst var det så att några är fem?) sådana där, men nu hade de förökat sig. (De lär inte blomma varje år.)

I morgondagens text  (Matt 15:13-19) står det bl.a.:

Då sade Jesus till honom: ”Salig är du, Simon Barjona, ty ingen av kött och blod har uppenbarat detta för dig, utan min fader i himlen. Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen.”

Där började kristendomen med Jesus och de tolv och idag finns det nog en hel del mer kristna. Vi har nog blivit fler. 

om att bli en bra människa eller en bättre människa

Alla dagar blir det inte särskilt mycket gjort. (Men jag har ju semester!)

En stadsresa eller två, några loppisar. En bok med 511 uppmaningar en far skrivit till sin son då han skulle flytta hemifrån, alltså uppmaningar till sina barn, fastnade i min hand för 50 cent. Den sista uppmaningen gjorde det: Ring din mor! Såå viktig uppmaning. 😏

Boken heter Instruktionsbok för livet och är skriven av H Jackson Brown, Jr.

En del av uppmaningarna kunde nog diskuteras. T.ex. den om att skaffa en hund.

På något sätt tänkte jag att det skulle ha någon kontaktpunkt med bilderna jag tog av datorn som jobbade på och startade om några gånger - men jag stängde inte av datorn.

...och den fungerar nog än, den duger!

"i rosenrött jag drömmer"

Det blev rosornas tid i år också, om än det tog en tid innan de började blomma.

Rosen på bilden fick jag till en morsdag som ett icke-blommande rosrotstycke. Trevligt nog när den blommar år efter år.

Något är det nog som vill äta på den, men åtminstone denna blomma hann ju slå ut.

Den andra bilden är av en ros jag själv gett vidare och tyckte jag måste fotografera först. De som gjorde plasten runt rosen hade lyckats så väl att det blev exakt samma ros på bilden som i verkligheten. Det är bara några av blommorna som är riktiga, resten är bara bild på omslagsplasten. Ser plötsligt ut som väldigt många rosor.

Den tredje bilden är ett försök att få in den underbara rosdoften i huset (inte mitt försök dock, jag bara fotograferade).

Jag kommer ihåg att vi försökte torka rosorna då någon hade tagit studenten (minns inte vem) och fått mycket rosor, men sen föll alla bladen av i alla fall. Jag satte dem i en skål. De torkade bladen av rosorna doftade länge gott i skålen.

Ps. "I rosenrött jag drömmer" är en strof ur en tidning som jag minns från min barndom - av någon anledning. Där handlade det om - om jag minns rätt - morgonrock? - eller var det virkning?

vägblomster

Vi har kommit hem från vår sommarsemesterresa med husbilen. Vi packade i bilen och tog sikte på Suomi-neitos arm.

Skulle ju kunna säga att vi tänkte ta i hand och gratulera till de 100 åren. Men det skulle vara en efterkonstruktion nog.

Men det var långt och dessutom verkade Suomineito hälsa med hög hand på någon annan och märkte inte oss som kämpade i midjehöjd med vägarbeten och oländiga vägförhållanden jättelänge. Sen när vi kom till Muonio, vi hade ju hoppats att vägarbetet skulle sluta där, så såg vi på skylten att det skulle fortsätta i 48 km till likadant.

Så då fick det vara. Då svängde vi mot Rovanniemi.

Det man märker mest är blommorna vid vägkanten. På väg upp såg jag inte en lupin och hann tänka att tydligen har de inte kommit så väldigt nu i år. Det var smörblommor, nävor och hundloka. Blommade vackert hela vägen, längre norrut var det mera nävor. Sen på väg ner inne i landet, så började nog fälten med lupiner synas också, så de finns nog. Vackert blommade de. (Nynnar på:
 ...fast jag vet att de kallas ogräs och bör rotas ut...)

Jag tycker nog det är finare med blommor än med välklippta vägkanter.

Dagens text (eller egentligen morgondagens) är från bl.a. Rom 2:1-11. Sista versen: "Gud gör inte skillnad på människor." Alla blommor får blomma. Och i andra texten: Jesus sade: ”Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer.” (Joh. 8:2-11)

kladdigt

Jag hade fått ett nytt recept på en rabarberkaka och hade redan prövat en gång. Nu skulle jag få främmande så jag skulle baka en till.

Bortsett från strulet då jag läste receptet och i samma veva glömde vad jag läst och gjorde enligt eget huvud så jag fick göra om, så blev det till sist en fin kaka.

Kardemummasockerkaka med rabarberbitar i, gröna och röda rabarber.

Den ska svalna under bakduk. Men nu var det ganska sent redan och jag ville i säng för att orka opp nästa dag tidigt, så den hade inte svalnat helt innan jag satte kakkupan på den. Jag antar att det var det som gjorde det, kanske, att då jag skulle servera, så hade mittdelen sjunkit ihop och var kladdig (som den ju inte skulle vara).

Dagens (morgondagens egentligen) text handlar om den förlorade sonen (Luk. 15:11-32). Han som tog ut sitt arv och reste bort för att leva ett utsvävande liv. Det var kanske inte så fint som det såg ut, det där livet.

Precis som min kaka.