Jesus drog sig undan till området kring Tyros och Sidon. En kanaaneisk kvinna från dessa trakter mötte honom och ropade: ”Herre, Davids son, förbarma dig över mig! Min dotter plågas svårt av en demon.” Han gav henne inget svar. Då gick hans lärjungar fram och bad honom: ”Säg åt henne att ge sig i väg, hon går ju bakom oss och ropar.” Han svarade: ”Jag har inte blivit sänd till andra än de förlorade fåren av Israels folk.” Men hon kom och föll ner för honom och sade: ”Herre, hjälp mig.” Han svarade: ”Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.” – ”Nej, herre”, sade hon, ”men hundarna äter ju smulorna som faller från deras herrars bord.” Då sade Jesus till henne: ”Kvinna, din tro är stark, det skall bli som du vill.” Och från den stunden var hennes dotter frisk.
Det sägs inte i texten något om på vilket vis dottern plågades av demonen. Vilken diagnos skulle vi ha satt på det idag, då vi inte vill tro att det finns demoner?
Om vi som hundar (=hedningar, icke-judar) äter smulorna från vår herres bord, så beror det ju på vem vi har som herre. Vad bjuder han på på bordet? Det är ju det som sen faller ner åt hundarna.
På bilden (som nog är från tidigare i vinter) är det bara snömos på bordet....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar