Jag har småningom försökt sköta om mina krukblommor med ny eller mer jord. Blomman på fotot tror jag är en trädkaktus, trevlig på det viset att hon ibland inte växer alls långa tider, sen plötsligt kommer det en stängel, alltså egentligen en klätterväxt. Kan ha taggar. Just den här har det inte hänt något med på länge, så jag vet inte riktigt om hon lever, är ju nog grön, men.....
Rom. 8:1-4
Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus. Ty den andliga lag som gäller för livet i Kristus Jesus har gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som lagen inte kunde göra, eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud. Då han lät sin egen son bli lik en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han synden i människan. Därmed kunde lagens krav på rättfärdighet uppfyllas hos oss som lever efter vår ande och inte efter vår köttsliga natur.
------------
Texten passar bra till den bok/thriller jag nyss läst: Paul von Martens Nemesis eller lika för lika (2004). En spännande bok om aktuella händelser. Handlade till en del om Uppenbarelseboken.
-----------
Läste också på fredagens Vbl kolumnen av Sofie Stara: Våra hjärnor blir mos och vi vet det mycket väl. Lärde mig ett nytt ord: skitifieras, översatt från enshittification. Åtminstone lärde jag mig att det finns.
Det fick mig att minnas: Då jag börjat jobba på min första riktiga arbetsplats. Den tiden då det inte fanns mobiler alls. Jag hade inte någon telefon, det var en ganska dyr förstautgift för att få den. Då jag ville ringa hem t.ex. så gick jag ut och letade efter närmsta telefonkiosk. Mamma tyckte säkert jag ringde för sällan, så ibland ringde hon till jobbet. Den tiden var det mycket räknande på räknemaskiner, man gjorde listor av summor som skulle stiftas fast i verifikaten, för att sedan bokföras på rätt konto.
Jag talade med henne, men jag var ju anställd inte för det utan för att jobba, så jag fortsatte knattra på räknemaskinen, de hördes ganska bra på den tiden. Det hörde mamma i telefonen och hon påpekade att jag jobbade samtidigt och jag kände mig skyldig att jag inte koncentrerade mig helt på samtalet.
Hur skulle hon ha reagerat på dagens melodi med smartphones, WhatsApp, Instagram samtidigt som man ska föra ett samtal? Fast där får jag väl också känna mig skyldig....?
-------------
Ewa Klingbergs bok Änglatrumpeten handlade om mycket arbete, jag blev nästan stressad av att läsa den här feelgoodboken. Det hände för mycket på en gång. Det var i alla fall inte frågan om Uppenbarelsebokens änglatrumpetande utan blomman änglatrumpet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar