ett är nödvändigt

Före stormen Aila gick vi på Herrgårdsleden och hittade en trollslända, som försökte värma sig i solen. Den var helt nöjd att komma upp i den varma handen och ville inte därifrån sen. 

Nu är Herrgårdsleden stängd, eftersom det inte syns någon led där mera, när så många träd har lagt sig till vila på den under stormen. 

"Hemma på våran gård" har bara ett halvt träd fallit plus en massa kvistar ur gårdspilen. Granen som delat sig i två stammar, tappade ena halvan, den ser nu lite gles ut, men står ju ännu kvar. Vi får se vad det blir....

Pilens grenar är fortfarande på gräsmattan och här sitter jag....!

Morgondagens evangelietext: 

Luk. 10:38–42

Medan de var på väg gick Jesus in i en by, och en kvinna som hette Marta bjöd honom hem till sig. Hon hade en syster vid namn Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. Men Marta tänkte på allt hon hade att ordna med. Hon kom och ställde sig framför Jesus och sade: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster låter mig ensam ordna med allt? Säg åt henne att hjälpa till.” Herren svarade henne: ”Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs. Maria har valt det som är bäst och det skall inte tas ifrån henne.”

                                                                                                       Öppna dina knutna händer (psb 892)

visst finns de

Inte Betesdadammen utan Kyro älv,
men kan nog finnas änglar  där också

Hemkommen från en barnvälsignelse är huvudet fullt av intryck. 

Det är välsignat att få välsigna ett barn. Minns att själv när barnen var nya, så ville jag ha Guds hjälp att ta hand om dem. Jag tänker att han gjorde nog det. 

Läste texten där från Mark. 10:13-16. Låt barnen komma till mig - texten. Också fastän barnen är bråkiga, ljudliga och i vägen, så fick de komma. Vi, lite större, som ju ska ta emot Guds rike som barn, får också komma trots att vi är bråkiga, ljudliga och i vägen ibland. 

Morgondagens evangelietext: 

Joh. 5:1-15

Vid en av judarnas högtider gick Jesus upp till Jerusalem. Vid fårdammen i Jerusalem finns ett bad med det hebreiska namnet Betesda. Det har fem pelargångar, och i dem låg en mängd sjuka, blinda, lama och lytta. Där fanns en man som hade varit sjuk i trettioåtta år. Då Jesus såg honom ligga där och fick veta att han varit sjuk länge frågade han honom: ”Vill du bli frisk?” Den sjuke svarade: ”Herre, jag har ingen som kan hjälpa mig ner i bassängen när vattnet börjar svalla. Medan jag försöker ta mig dit hinner någon annan ner före mig.” Jesus sade till honom: ”Stig upp, ta din bädd och gå.” Genast blev mannen frisk och tog sin bädd och gick.
Men det var sabbat den dagen, och judarna sade till honom som hade blivit botad: ”Det är sabbat. Du får inte bära på din bädd.” Han svarade: ”Den som gjorde mig frisk sade åt mig att ta min bädd och gå.” De frågade: ”Vem var det som sade åt dig att ta den och gå?” Han som hade botats visste inte vem det var, för Jesus hade dragit sig undan eftersom det var mycket folk på platsen. Efteråt fann Jesus honom i templet och sade till honom: ”Du har blivit frisk. Synda inte mer, så att det inte händer dig något värre.” Mannen gick då och talade om för judarna att det var Jesus som hade gjort honom frisk.

Det sades att en ängel steg ner i Betesdadammen ibland och rörde upp vattnet, den förste som då steg ner i vattnet blev frisk från sin sjukdom.  

Här (klick) funderas också på vad som är vad....

                                                                                                                Agnus Dei

 

det är dags

nu finns lingon i skogen om någon vill ha

Det är den här tiden nu. Lite lingonsylt vill jag att det ska finnas. Ibland vill jag ha, ibland inte. Jag brukar ta latmansvägen och frysa in sylten. Fast nu börjar nog frysen bli ganska full redan...

Morgondagens text: 

Matt. 5:43-48

Jesus sade:
”Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er; då blir ni er himmelske faders söner. Ty han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det? Gör inte tullindrivarna likadant? Och om ni hälsar vänligt på era bröder och bara på dem, gör ni då något märkvärdigt? Gör inte hedningarna likadant? Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig.”

 På en blogg här (klick) talas om tystnaden som fiende, medan man uppfattar att facebook är en fiende där till tystnaden. Enligt texten ovan är det fienderna man ska älska...?

Men långt är det nog till fullkomligheten....

arv eller miljö

Jag kom mig till biblioteket på en cykeltur och hittade bl.a. Ann-Luise Bertells bok Vänd om min längtan. Så nu är den läst. 

Precis som förra boken jag läste är det kvinnoliv som beskrivs - som jag uppfattade det. Inte alltid så trevligt, fast det kändes som att det var nästan bara de tråkiga bitarna som det skrevs om. 

Fast också lite det där om hur vi påverkar varandra.

Läste en blogg (klick) som lite tangerade detta plus en massa funderande hit och dit (det var ett långt inlägg). Intressanta funderingar. 

Bilden är av vår pelarasp. Växer som sådan rakt upp utan några avstickande kvistar hit och dit. 

Liksom aspar gör så skickar den upp många rotskott, men min undring är: Blir de då också pelaraspar, eller är det vanliga aspar? Hur djupt sitter pelaraspgenerna?

Hur mycket är det miljöpåverkan som styr vad vårt liv blir till och hur mycket är det arv, generna efter far och mor?

Min fundering gäller också förbön, hur mycket påverkar det vad mitt liv blivit till, då jag vet att det fanns bedjande mänskor bland mina förfäder? Det finns mycket att vara tacksam över...

var stilla hjärta - orden bullra bara...

en salig blandning - i alla fall är jag glad åt den

Av någon orsak - igen - så vaknade jag alltför tidigt. Men jag hörde redan i sängen Vasabladsutdelarens bil knastra i gruset utanför. Så Vasabladet hade kommit. 

Tack till utdelaren, då han faktiskt kör så försiktigt (har han månne elbil?), så det är bara hjulens knaster mot gruset som hörs. Det kunde ju ha varit en ungdom med full dunkadunka-musik i bilen och rivstarter...

Läste i Vbl om lungläkaren som ville ha tystnad i alla officiella rum. 

Jag började fundera. Hur skulle det se ut på pubar, restauranger. Folk som sitter/står helt tysta. På biblioteken skulle det inte vara så stor skillnad. 

Skulle säkert finnas elektroniska lösningar också på det. Sitta och knapra på en padda och samtala via den? Fast det fick ju inte bli för roligt, så att man måste skratta, jag tänker att då skulle också virus spridas.

I alla fall kom jag att tänka på evangelietexten för i morgon: 

Matt. 12:33-37

Jesus säger:
”Antingen får ni säga att trädet är bra och frukten bra, eller att trädet är dåligt och frukten dålig; på frukten känner man trädet. Huggormsyngel, hur skulle ni kunna säga något gott, ni som är onda? Munnen säger vad hjärtat är fullt av. En god människa tar fram det som är gott ur sitt goda förråd, och en ond människa tar fram det som är ont ur sitt onda förråd. Men jag säger er att varje onyttigt ord som människorna yttrar skall de få svara för på domens dag. Efter dina ord skall du frias, och efter dina ord skall du fällas.”

Egentligen skulle jag ju ha varit tyst, om jag tänker på vad orden säger. Är det jag säger nödvändigt?

Men i alla fall: Be kan man göra också utan att öppna munnen - i sitt inre.

                                                                                                         Jesus är min vän, den bäste

liv och

 

 

 En loppisbok har blivit läst: Doris Lessings Gräset sjunger. 

Jag hade aldrig hört om Doris Lessing, men Wikipedia vet (?) Hon lär vara Nobelpristagare i litteratur 2007. Det var titeln Gräset sjunger som fick mig att titta lite till på boken, och för 20 cent så.....

Boken är författarens debutbok och börjar med ett mord, sen får man följa med hur det blev så. Mycket intressanta personporträtt från en svunnen tid. Boken är utgiven 1950. 

Fick mig nog att fundera en hel del. 

Dessutom lyssnar jag på gamla Tack och lov-radioprogram på Arenan. Bl.a. Över floden. 

Som ju bl.a. handlar om att vi ska en gång gå över floden eller att livet tar förr eller senare slut. Det där enda som är säkert.

Det kan gå fort, enkelt, men ofta betyder det skröplighet, sjukdom, mycket tråkigheter egentligen. Finns det inte något sätt man kunde lära sig hur man ska klara av det med flaggan i topp eller åtminstone någotsånär gott humör?

Sångerna i Tack och lov-programmet handlar just om sånt och är så positiva, men de hörs inte så ofta nuförtiden. Borde inte glömmas bort i nuläget.

Busken på bilden växer varje sommar upp från roten och blir ganska stor. Så blommorna - vad de nu  heter? - har inte stor chans att synas mitt i busken, men om man ser något orange i busken och lyfter lite på buskens kvistar så finns de där. Bara man vet var man ska leta....

i vingården

 Morgonen började med ett morgondopp - vid "vår strand" igen. Kvällens dopp var väldigt skön, inte så stora vågor då som senast. Morgonens dopp var lite kyligt, men också skönt - sen efteråt. 

Morgondagens text: 

 

Matt. 21:28-32

Jesus sade till översteprästerna och folkets äldste:
”Vad säger ni om det här: En man hade två söner. Han vände sig till den ene och sade: ’Min son, gå ut och arbeta i vingården i dag.’ Han svarade: ’Nej, det vill jag inte’, men sedan ångrade han sig och gick.
Mannen vände sig till den andre och sade samma sak. Han svarade: ’Jag skall gå, herre’, men han gick inte. Vilken av de båda gjorde som fadern ville? ”De svarade: ”Den förste.”
Då sade Jesus till dem: ”Sannerligen, tullindrivare och horor skall komma före er till Guds rike. Johannes kom och han visade er vägen till rättfärdighet, men ni trodde inte på honom. Tullindrivarna och hororna trodde på honom, och ni såg det, men inte heller då ångrade ni er och trodde på honom.”

vingården större än man tror?

vinden blåser vart den vill

Meteorologerna hade lovat vackert och varmt väder så vi tog husbilen till "vår strand". (Det har blivit några gånger faktiskt.) Det var lite blåsigt, men vattnet var varmt igår.

Jag har aldrig tyckt om att simma i vågor, vad jag minns. Det är lite spännande, man vet ju inte vart det skulle bära iväg. Det var faktiskt så att jag inte vågade släppa taget med fötterna. Så jag var inte längre ut än att jag bottnade och det är ganska långt ändå att gå på den här stranden . När vågorna bröts så fick man sig en dusch. Det är mycket kraft i vågorna. 

Dagens evangelietext: 

Luk. 4:23-30

Jesus sade till dem som hade samlats i Nasarets synagoga:
”Snart kommer ni med talesättet: Läkare, bota dig själv! och säger: Allt som vi har hört att du har gjort i Kafarnaum, gör det här i din hemstad också.”
Sedan sade han: ”Sannerligen, ingen profet blir erkänd i sin hemstad. Jag försäkrar: det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen inte gav regn på tre och ett halvt år och det blev svår hungersnöd i hela landet. Ändå sändes Elia inte till någon av dem utan till en änka i Sarefat nära Sidon. Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elishas tid, och ändå blev ingen av dem botad, däremot syriern Naaman.” Alla i synagogan blev ursinniga när de hörde detta, de sprang upp och drev honom ut ur staden och förde honom fram till branten av det berg som staden låg på för att störta ner honom. Men han gick rakt igenom folkhopen och fortsatte sin väg.

Mänskorna bildade en våg, som förde Jesus ut till branten av ett berg, för att störta ner honom. Fast han var ju den som kunde säga till vågorna: Tig, var stilla! och de måste lyda. 

Söndagsmorgonen kändes så kall, så då blev det inget bad, knappt så man kom sig ut i blåsten (hade nog för tunna kläder på/med).

                                                                   När det stormar, när det stormar....(fast de har ändrat rörelserna från då mina barn var små)

(Ps. Jag har ju läst en bok också: Tom Clancy: Presidentens order, Del 1)

däckad

Det hände sig att jag startade hemåt från arbetet. Jag hade tänkt hinna innan den värsta rusningstrafiken. Och så kom jag mig på motortrafikleden, där håller man 100 km/h om man vill hålla sig i takt med de andra. 

Jag körde efter en långtradare eller lastbil, något modell större var det i alla fall. 

Plötsligt låg där mitt i körbanan en fyrkantig sten, ca 10x10x10 cm, tydligen sprängsten. Jag försökte köra vid sidan om, hann inte. Punktering. Kom mig till sidan av vägen, ur vägen för trafiken. Fick ut varningstriangeln och ringde hjälp. 

Medan jag väntade började jag plocka fram verktyg, fick bort det söndriga däcket, men klarade inte av att få dit vinterdäcket/reservdäcket. Däckena har blivit större och tyngre än tidigare - eller har jag blivit svagare.

Då ser jag att framdäcket också är platt! Bara att ringa på nytt, jag hade ju inte två reservdäck i bilen. Men det fanns ju fler vinterdäck hemma. 

Att stå där precis vid vägkanten i rusningstid då de flesta körde om i 100 km/h eller mer trots varningstriangel. Då märker man skillnaden. Lite skrämmande faktiskt. (En person, som körde åt andra hållet, noterade och tutade. Det kändes bra, någon såg mig!)

Morgondagens evangelietext: 

Matt. 25:14-30

Jesus sade:
”Det blir nämligen som när en man skulle resa bort och kallade till sig sina tjänare och lät dem ta hand om hans egendom. Den ene gav han fem talenter, den andre två, den tredje en, åt var och en efter hans förmåga. Sedan reste han därifrån. Den som hade fått fem talenter gav sig genast i väg och gjorde affärer med dem så att han tjänade fem till. Den som hade fått två talenter tjänade på samma sätt två till. Men den som hade fått en talent gick och grävde en grop och gömde sin herres pengar. Efter lång tid kom tjänarnas herre tillbaka och krävde redovisning av dem. Den som hade fått fem talenter kom och lämnade fram fem till och sade: ’Herre, du gav mig fem talenter. Här är fem till som jag har tjänat.’ Hans herre sade: ’Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.’ Den som hade fått två talenter kom fram och sade: ’Herre, du gav mig två talenter. Här är två till som jag har tjänat.’ Hans herre sade: ’Bra, du är en god och trogen tjänare. Du har varit trogen i det lilla, jag skall anförtro dig mycket. Gå in till glädjen hos din herre.’ Den som hade fått en enda talent steg också fram. ’Herre’, sade han, ’jag visste att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Jag var rädd och gick och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt.’ Hans herre svarade honom: ’Du är en slö och dålig tjänare, du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut. Då skulle du ha lämnat mina pengar till banken, så att jag hade kunnat få igen dem med ränta när jag kom. Ta nu ifrån honom talenten och ge den åt mannen med de tio talenterna. Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret där ute.’ Där skall man gråta och skära tänder.”

Att byta däck hör tydligen inte till min talent/talang mera. Jag har nog hamnat att byta på våra tidigare bilar och också klarat det. 

Här (klick!) finns också en text som tangerar ämnet?

Jag kunde åtminstone be om hjälp, och jag fick den. Hoppas bara att det inte blev något värre fel på bilen.....

vid ved

Sommarens/semesterns göromål är varierande. (Och semestern börjar vara på sitt sista.)

En sak som legat varmt om hjärtat (?) är att få de klabbar som kom till gården tidigt i våras kluvna - med användning av elektrisk vedklyv - för att de ska torka (i 'vedapinor') och så småningom komma sig in i vedboden och vidare därifrån till vedspisen och kaminen någon kall dag.

Processen tar nog några år. 

Klabbarna är av modell större. Intressant att se då en del klyvs så lätt i raka spår, medan sådana som den på bilden sen inte går alls då det finns inne i klabben en inväxt kvist som håller emot allt vad den orkar. Kvisten behöver inte alls synas på utsidan, den finns därinne ändå.

Men värmen stiger i alla fall då man arbetar med dem.

Söndagens evangelietext: 

Matt. 7:13-14

Jesus sade:
”Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.”

Veden ska klyvas ganska smått, då vedspisens lucka, där de ska in, är 10 x 10 cm.