som en dröm

Det börjar bli de här morgnarna då världen är vacker med spindelnät och dimma i solskenet.

Mikaelidagens andra läsningen-text: 

Apg. 12:5-11

Petrus hölls alltså fängslad, och i församlingen bad man ivrigt till Gud för honom.

Natten innan Herodes hade tänkt ställa honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor, och utanför dörren fanns vakter som bevakade fängelset. Då stod där plötsligt en ängel från Herren, och ett ljussken fyllde rummet. Ängeln väckte Petrus med en stöt i sidan. ”Skynda dig upp”, sade han, och då föll kedjorna från Petrus händer. Ängeln fortsatte: ”Ta på dig bältet och sandalerna.” Petrus lydde, och ängeln sade: ”Svep om dig manteln och följ mig.” Petrus följde med honom ut, men han förstod inte att det var verkligt, det som skedde genom ängeln, utan trodde att det var en syn. De passerade en vaktpost och sedan en till och kom till järnporten som ledde ut till staden, och den öppnades för dem av sig själv. När de kom ut gick de gatan ner, och då försvann ängeln.

Så snart Petrus hade sansat sig sade han: ”Nu vet jag verkligen att Herren har skickat sin ängel och räddat mig ur Herodes händer, undan allt som det judiska folket väntat sig.”

Om man läser hela kapitlet, allt som hände, blir det en ännu intressantare historia. En dödades innan Petrus fångades. Då Petrus blev fri/kom undan, så blev åtminstone fyra vakter bortförda, enligt Folkbibelns kommentar för att avrättas. 

Krig var det då och krig är det nu. Men vet vi vem vi krigar mot? 

Varför säger man att något ser ut som en dröm? Jag brukar inte drömma särskilt sköna drömmar, åtminstone inte de jag minns. Men spindelväv är ju inte i sig skön, åtminstone inte att gå in i och dimman är ju inte heller så bra, mycket kan gömma sig i den. Är det solskenet som gör det vackert?

Fast "idel solsken gör öken" har jag hört sägas. 

-----------------------------------

Den andra biblioteksboken: Jag går nu. Tror jag av Inger Lernevall har lästs. Om när omgivningen sårar en. 

En pendang till det är Gilmore girls som jag tittat en del på via Arenan. Där reagerar och säger de oftast genast när något inte passar. Inte utan problem det heller. 

- men med Jesus klarar man av både liv - och död...

Vi var också ute och gick igår. - Ber församlingen?

målet?

Vi kom oss på en liten promenad vid Metviken. Mycket hade ändrat sedan sist jag vandrat där. Många olika lekparker för större och mindre, barn och fullvuxna. Promenadvägarna var vackra vid stranden, vattnet flödade vid pappersbron, men trafiken flödade i Dragnäsbäck-korsningen och trafikplaneringen såg ut som i en storstad

Jag vet inte varför men det här fotot kom för mig när jag läste dagens text. 

Söndagens andra läsningen-text:

Gal. 5:22-26

Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.

De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär. Om vi har liv genom Anden, låt oss då också följa Anden. Låt oss inte vara fåfänga, inte utmana varandra och inte avundas varandra.(Folkbibeln)

 Bibel2000 har ödmjukhet där Folkbibeln har mildhet och inbilska där Folkbibeln har fåfänga?

Frukterna tålamod och självbehärskning kom för mig när jag såg Kyrkhelgens folder med program. Bl.a. Ungdomssamlingens tema lördagen/igår: Värt att vänta på - om sällskapande, sex och äktenskap. Det var länge sen jag såg sådana funderingar, något jag tror behövs i dag också för ungdomar. 

(Vän av ordning märker nog att jag tror att jag vet vad som sades, men jag var ju inte där. Precis detsamma som tidningsdebatten handlade om att skribenterna trodde de visste vad som skulle sägas innan något sagts.)

------------

Kom mig till biblioteket då jag skulle ut och cykla. Hem kom två böcker, den ena har blivit läst. 

Jag har märkt att en hel del nutida författare har som det verkar ett tvång (?) att skriva in ett kapitel som till sitt innehåll i min ungdom kunde läsas i porrtidningar, ofta helt apropå. Säljer det bra?

ännu

Fotot med rosenknopparna är taget i slutet av augusti och jag funderade: Månne de hinner slå ut innan det blir kallt?

Det är en ros jag fick roten till en morsdag för många år sedan. Den har blommat många somrar redan.  

Men det blev sommarvarmt igen och nu blommar den nog, nåja en vecka gammalt är nog det senare fotografiet också.

Söndagens andra läsningen-text:

Fil. 1:20-26

Det är min längtan och mitt hopp att jag inte på något sätt ska stå där med skam, utan att Kristus nu som alltid ska bli frimodigt förhärligad i min kropp, vare sig jag lever eller dör. För mig är livet Kristus och döden en vinst.

Men om livet här i kroppen innebär att mitt arbete bär frukt, då vet jag inte vad jag ska välja. Jag dras åt båda håll. Jag har en längtan att bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre. Men för er skull är det mer nödvändigt att jag får leva kvar här i kroppen. Det är jag övertygad om, och jag vet att jag ska få leva och vara kvar hos er alla och hjälpa er till framsteg och glädje i tron. När jag är tillbaka hos er igen får ni ännu större anledning till glädje i Kristus Jesus för min skull. (Folkbibeln)

Det är Paulus som skriver till församlingen i Filippi.

------------

En loppisbok har blivit läst: Malin Persson Giolitos I dina händer. En varm bok - om helvetet på jorden. Den börjar med bibelstället "Min tid står i dina händer; rädda mig" (Ps 31:16), men jag uppfattade inte många som bad den bönen trots all oro, rädsla. 

 

"den som kommer till Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom." (Hebr 11:6)

Följande lästa bok blev Tommy Dahlmans Den som har båda fötterna på jorden - står stilla! Om livet som rör på sig och rör till sig. En bok med råd för livet, många oneliners. Dem som jag via en annan bok konstaterat att inte kan innehålla sanningen. 

 

Bl.a. talade han om att tvätta varandras fötter, som ju Jesus uppmanade oss att göra, att vi ska kolla vattentemperaturen, inte för kall och inte för hett. Skulle ju passa bra in på debatten om kristendom eller inte kristendom i dagstidningarna (Vbl) i veckan.  - Fast tvätta varandras fötter gör man personligen, inte via sociala eller andra medier..

omsorg

En låda jag i fjol hade sått sallad i, kom sig aldrig att bli insådd i våras utan blev bara där. Nu blommar salladen!

Andra läsningen-texten för söndagen den ena:

Apg. 20:32-35

Och nu överlämnar jag er åt Gud och hans nåderika ord, som har makt att bygga upp er och ge er arvet bland alla som helgats. Silver eller guld eller kläder har jag inte begärt av någon. Ni vet själva att dessa händer har sörjt för mina egna och mina följeslagares behov. I allt har jag visat er att man så ska arbeta och ta hand om de svaga och komma ihåg de ord som Herren Jesus själv har sagt: Det är saligare att ge än att ta." (Folkbibeln)

Det är alltså Paulus som talar till församlingens äldste i Efesos, han vet att de inte ska ses mer. 

Klematisen bakom salladsblommorna kom sig sent igång, så jag nästan gav upp hoppet, men den har nog hunnit nu i alla fall, både att växa och blomma. Så jag har fått njuta av, ta emot, av blomningen, tack.

Helt sanning skriver jag nu inte eftersom fotot är någon vecka gammalt. Salladen blommar inte mera, den är utblommad.

-------------

Följande Josef Stenlund-bok blev läst: Nattsvarta patrullen (1957) och sen Hajar bubblar inte (1974), den senare utspelade sig runt Röda havet, i Israel. Pojkböcker (13-17 år) i äventyrsstil, som vi fått oss givna, tack för det.

Rubriken för söndagens texter är Guds omsorg. (Evangelietexten: Samla inte skatter på jorden - utan i himlen.)

Rubriken för mitt inlägg fick mig att tänka på invandraren som skulle beklaga sorgen då hens omsorgsperson hade förlorat en anhörig. Hen ringde på med en gåva och sa: Jag klagar på omsorgen. (= dålig återgivning av möjlig felsägning) - Huvudsaken att man förstår - eller tänka och tyda allt till det bästa, som Luther uttryckte det.

var glad

Det är ett äppelår i år. Vårt lilla äppelträd har aldrig haft så röda äppel förr. Nu börjar de nog vara färdiga, t.o.m. fruktköttet är rött.

Söndagens andra läsningen-text: 

1 Tess. 5:16-24

Var alltid glada, be utan uppehåll och tacka Gud i allt. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. Släck inte Anden. Förakta inte profetior, men pröva allt, behåll det goda och håll er borta från allt slags ont.
 

Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela så att ni är utan fläck när vår Herre Jesus Kristus kommer. Trofast är han som kallar er, han ska också utföra sitt verk.(Folkbibeln)

Jag blir glad då jag ser på äppelträdet, nog också då jag äter ett äpple. Masken jag hittade i ett äpple tänker jag också var glad. Men jag undrade om han hade förätit sig, då han var så tjock. Myggan som äter på masken är kanske också glad.  

Masken är kanske inte så glad åt myggan, eller bryr de sig alls, reagerar de alls på myggbett? Jag har nyss återigen kliat mig överallt efter en utflykt till våtare och myggrikare trakter, och kunde inte vara glad åt myggorna då. De som smaskar på myggor kan säkert vara glada, jag vill inte ha dem i munnen eller annanstans heller.

Får någon av er lida, ska han be. Är någon glad, ska han sjunga lovsång. (Jak. 5:13, Folkbibeln)

Och Gud får vi tacka för den skörd som vi fått i år av alla de slag.

---------

Nödrop från Jökelgapet av Josef Stenlund har blivit läst. En ungdomsbok, typ Biggles, men med kristet folk som också ropar till Herren om hjälp i nödens stund.

bäst som man är

Katten har hängt med (!) länge. Den hänger över vedspisen. Kom någon gång med någon som ringde på dörren och hade försäljning. Katten har roat många små, då den hänger i en spiral och studsar då man sätter fart på den. 

Men nu fick den peruk, då jag försöker torka persiljan. 

Söndagens andra läsningen-text: 

Rom. 13:8-10

Var inte skyldiga någon något, utom i detta att älska varandra. Den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen. Buden: Du ska inte begå äktenskapsbrott, Du ska inte mörda, Du ska inte stjäla, Du ska inte ha begär och alla andra bud sammanfattas i detta ord: Du ska älska din nästa som dig själv. Kärleken gör inte sin nästa något ont. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse. (Folkbibeln)

Jag tycker katten är finare utan peruk, kan ju inte gunga nu då peruken är på. 

Jag har aldrig behövt prova peruk - tack och lov. Men jag har för mig att det ser finare ut än det känns. 

Känns som att bibeltexten ovan nuförtiden har kortats ned så att det gäller bara att älska sig själv - och det är ju nog också viktigt - men nästan och buden finns också nämnda. 

Om man älskar sig själv, varför försöker människorna nuförtiden göra/pynta om sig så väldigt....?

------------

Rune Fants bok Jesus är vägen har lästs. Någon hade fått den från församlingen då han fyllt 80 och sen så hamnade den hos oss. En bok med korta betraktelser kring bibelord. Håller helt med - Jesus är vägen.

Jag läste också en Bill och Ben-bok emellan innan jag började på låneboken Jon Fosses Det andra namnet. Bok I och II i septologin. En bok utan punkt, nog frågetecken, utropstecken och komma och emellanåt stora bokstäver, men ingen punkt och bara ett kapitel, ett stycke. Men en mycket intressant bok i mitt tycke.... (jag använder ofta flera punkter, men uttrycker kanske samma att det finns en fortsättning, tanken är inte färdig)

"vad jag har"

Bilden är en av mina pelargoner som placerats ut i "vildmarken", där inte gräset(?) klipps. Den placerades där för att ta vara på vattnet som rann ut ur ampeln som hänger ovanför.

Den har tydligen fått tillräckligt med vatten nog i sommar. 

Söndagens andra läsningen-text:

Apg. 3:1-10

Petrus och Johannes gick upp till templet, vid tiden för eftermiddagsbönen. Då bars det dit en man som varit lam från födseln och som man varje dag brukade sätta vid en ingång kallad Sköna porten, så att han kunde tigga av dem som besökte templet. När han nu fick se Petrus och Johannes på väg in bad han om en allmosa. De fäste blicken på honom, och Petrus sade: ”Se på oss!” Mannen såg spänt på dem och väntade sig att få något av dem. Men Petrus sade: ”Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I nasarén Jesu Kristi namn: stig upp och gå!” Så grep han honom i högra handen och reste honom upp, och med ens fick mannen stadga i fötter och vrister. Med ett språng var han på benen och började gå. Han följde med dem in i templet, och han gick omkring och han hoppade och han prisade Gud. Allt folket såg honom gå omkring och prisa Gud. Och när de upptäckte att det var mannen som brukade sitta och tigga utanför templet vid Sköna porten, fylldes de av bävan och häpnad över vad som hade hänt med honom.

-------------

Läst Valérie Perrins Färskt vatten till blommorna. En lite annorlunda bok om livet på en kyrkogård - som kyrkogårdsväktare(!). Människor finns det många olika sorter av.

Blommorna i ampeln ovanför pelargonen har dött, vattnet rann tydligen igenom(?) - och inte städats bort än, väntar att det ev. ska komma något frö att ta vara på.

vit som snö

nej - vitmossa

Kom mig på en cykeltur till skogen jag oftare cyklade till förr. Där finns så många branta backar som jag inte gärna cyklar uppför längre, men man kan ju gå och föra cykeln också en bit. 

Då jag tittade hastigt så fick jag tanken på snö, men det kan ju inte stämma....?

 Andra läsningen-texten för söndagen: 

1 Joh. 1:8-2:2

Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.  Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss.

Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte ska synda. Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern: Jesus Kristus, den rättfärdige. Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens. (Folkbibeln)

----------

Har läst Philippa Gregorys Den andra systern Boleyn, en historisk roman om 1500-talets leverne vid hovet i England. Ingen trevlig läsning. Myckenhet av synd. Men det smutsiga syntes inte så bra under de pråliga kläderna.

Men ännu finns nåd för den som bekänner sina felsteg

Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren.
Om än era synder är blodröda ska de bli snövita,
om än de är röda som scharlakan ska de bli vita som ull. 

(Jes 1:18, Folkbibeln)

 

Följande bok jag läst blev Frank Mangs På nya vingar från 1942. Fantastiskt hur mitt i prick, bl.a. en beskrivning av dagens folk, som inte blir trötta av arbete utan på arbete och människor och hur man kan tänka om det.

.

på avstånd

Söndagens andra läsningen-text: 

Hebr. 3:(14)15-19

(Vi är Kristi vänner om vi stadigt håller fast vid vår första tillförsikt ända till slutet.)

Det heter: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan som vid upproret. Vilka var det då som hörde men ändå gjorde uppror? Var det inte alla de som Mose förde ut ur Egypten? Och vilka var han vred på i fyrtio år? Var det inte på dem som syndade och blev liggande som lik i öknen? Och vilka gällde hans ed att de aldrig skulle komma in i hans vila, om inte dem som vägrade lyda? Vi ser alltså att det var på grund av otro som de inte kunde komma in.(Folkbibeln)

Jag tyckte vers 14 behövde vara med, så det kom fram vems röst det var frågan om. 

Mose fick inte heller komma in i det utlovade landet bara se det på avstånd, men ändå stod han på Jesu förklaringsdag på berget tillsammans med honom och Elia?

Med Jesus (klick)....!

---------

Tre Biggles-böcker kom till huset och de är ju lättlästa böcker, behöver inte fundera så mycket. Han såg ofta på världen lite från ovan. 

... och så vet man ju att han klarar sig till slut, eller ...? Jag har ju inte läst alla Bigglesböcker.

överraskning

Det började kännas konstigt under foten, så jag måste titta efter. 

Sandalerna har tjänat länge, har varit bekväma, men nu tog de slut. Andra skon såg likadan ut under.  

Sällan jag kollar under skorna under användning, så det kom som en överraskning.

Söndagens andra läsningen-texter, den andra: 

Apg. 20:17-24

Från Miletos skickade han bud till Efesos och kallade till sig församlingens äldste. 

När de var framme hos honom sade han till dem: "Ni vet hur jag har levt hos er hela tiden, från första dagen jag kom till Asien. Jag har tjänat Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar som mötte mig genom judarnas intriger. Jag har inte hållit tillbaka något som kunde vara till nytta för er, utan jag har predikat och undervisat, offentligt och i hemmen, och vittnat för både judar och greker om omvändelsen till Gud och tron på vår Herre Jesus.

Och nu reser jag, bunden i anden, till Jerusalem utan att veta vad som ska möta mig där. Jag vet bara att den helige Ande i stad efter stad vittnar att bojor och lidanden väntar mig. Men jag anser inte mitt liv vara värt något för mig själv, bara jag får fullborda mitt lopp och den uppgift jag fått av Herren Jesus: att vittna om Guds nåds evangelium. (Folkbibeln)

Allting har en ände utom korven som har två, som det sägs. Men enligt evangeliet Paulus predikade är det inte döden som är slutet på livet,

Paulus kom sig till Jerusalem där han blev fångad och blev skickad till Rom, där han småningom led martyrdöden. Men Herren var med även där och sen i evigheten.

Sandalerna vet jag inte på vilket sätt jag skulle kunna återanvända. Svårt  att väva mattor av dem. De är inga dyra sandaler så jag tror nog inte det löns att sula om dem, om än bekväma sandaler är dyrbara för den som har dem. Men de har gjort ett bra jobb, tack för det! Nästa par sandaler får träda till. 

-------

En till bok har blivit läst: Hundpojken av Eva Hornung. 

Man blir som man umgås sägs det, då får man vara tacksam att ha fått växa upp i ett kristet land bland hyggligt folk. (ordet hyggligt är det från samma grund som danskans hygge?) Men hundpojken växte upp bland vilda hundar som själv skulle hitta sin mat och inte alltid fick den serverad åt sig.