Boken Om bara glädjen fanns av Hjördis Lund. En bok som tydligen fastnat från bibliotekets utförsäljning av böcker.
Den påminde om gamla saker, hur det gick till förr och gamla sorger och nya sorger och minnen - alltså för mig. En annan läser kanske in något annat.
T.o.m. titeln kan ju betyda väldigt olika saker beroende på hur man lägger betoningen.
Om bara glädjen fanns - skulle vi inte uppfatta glädjen som glädje kan jag tänka. Som Alfons farmor sa, vi behöver ha tråkiga dagar ibland för att kunna glädjas åt de glada.
Om bara glädjen fanns - tänker jag någon som ser livet i svart skulle kunna säga. Det är bra att kunna påminna sig själv om det goda, om glada stunder, då det är så lätt annars att bara se de tråkiga, jobbiga stunderna.
Fotot är från min en sparktur på en liten fin väg - bara den är plogad. Men ibland ser jag skyltarna. Får jag fortsätta med sparken på vägen eller borde jag vända? Om man ska tänka positivt, så den första/äldre skylten är på finska och det förstår man ju att inte är till stor nytta i vår svenska bygd, men de kunde ju ha tagit bort den. Det kunde ha räckt med en. - Men nu låter det ju inte så positivt längre...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar