upphöjd vare du Gud...

Bilden är nog någon vecka gammal, men jag har den som skärmsläckarbild på min dator. 

Jag kom att tänka på den när jag kom på att söndagen är palmsöndagen. 

Enl. Kyrkohandbokens text är det vanligt att hämta palmkvistar till kyrkan till minne av det som firas, Jesu intåg i Jerusalem. I vår församling är det nog påskliljor som brukas. 

Det är inte så lätt att hitta palmkvistar den här tiden här i Finland. 

På bilden är det frusna nässelkvistar. 

Palmsöndagens första läsningen-text: 

Jes. 50:4-10

Herren Gud har gett mig en lärjunges tunga, så att jag kan inge den trötte mod. Varje morgon gör han mitt öra villigt att lyssna på lärjungars vis.När Herren Gud öppnade mina öron gjorde jag inte motstånd, drog mig inte undan.

Jag lät dem prygla min rygg och slita mig i skägget, jag gömde inte ansiktet när de skymfade mig och spottade på mig. Herren Gud hjälper mig, därför känner jag inte skymfen, därför gör jag mitt ansikte hårt som flinta, jag vet att jag inte blir sviken. Han som skaffar mig rätt är nära.

Vem söker sak med mig? Låt oss mötas inför rätta. Vem vågar vara min motpart? Må han stiga fram. Ja, Herren Gud hjälper mig, vem kan då få mig fälld? De blir som utslitna kläder, malen skall äta upp dem. Vem bland er fruktar Herren och lyssnar på hans tjänare, som vandrar i mörker utan en strimma av ljus men sätter sin lit till Herrens namn och förtröstar på sin Gud?

                                                                                               Ur min dator spelas: Upphöjd vare du Gud.

(Det blir ganska mycket texter nu i veckan och jag jobbar, så jag räknar med att jag inte hinner/orkar sätta in vartefter, så jag har tänkt lägga in dem lite på förhand, men de publiceras på morgonen rätta dagen - om det fungerar som jag tänkt. Här fanns en text som passar in. Intressant att fundera på stilla veckan genom gamla testamentets texter!)