job

vi släppte nog in Miike
när hon satte sig utanför fönstret

Förra söndagen fick vi en jobspost. Vår fina katt Miike blev plötsligt sjuk och finns nu inte bland oss mer. Hon kom till oss för ca 13 år sedan, så nog redan en gammal katt. Men mycket glädje har hon gett oss genom åren.  

Så nu är vi helt utan katt, det har vi aldrig varit här i huset förr om jag minns rätt.

Söndagens första läsningen-text: 

Job 38:1–4, 8–11, 16–18 

Herren svarade Job ur stormvinden. Han sade: Vem är den som fördunklar mitt råd
med ord utan förstånd? Spänn bältet om livet som en man. Jag ska fråga dig, och du ska ge mig besked. Var var du när jag lade jordens grund? Svara, om du vet och förstår.

Vem satte dörrar för havet när det bröt fram ur moderlivet, när jag gav det moln till kläder och dimman till linda, när jag bestämde dess gräns och satte bom och dörrar och sade: ”Hit men inte längre, här ska dina stolta vågor lägga sig”?

Har du stigit ner till havets källor och vandrat på djupets botten? Har dödens portar visat sig för dig, har du sett dödsskuggans portar? Har du sett ut över jordens vidder? Berätta, om du förstår allt detta. (Folkbibeln)

Textens Job är den som gett ordet jobspost dess betydelse. Han miste allt utom sitt eget liv. Sen fick han nog dubbelt igen av egendom och en ny familj. 

Intressant när vattnet i skapelsen jämförs med fostervatten, tänkte jag först, men vattnet är kanske "barnet" som föds eftersom det ska kläs sedan? Och det finns en gräns för allt: Hit men inte längre.

...................

En bibioteksbok har blivit läst: Kvinnan på tåget av Paula Hawkins. En thriller, alltså inte min typ av bok, men måste ju läsa den då jag hade börjat för att få veta slutet.

 

på vägen

Barnbarnet höll sig inte på vägen och bra så, där är det sällan riktigt tryggt att leka. Går där gör man ju från ett ställe till ett annat. Det var mest snöhögar som intresserade häromdagen.

Söndagens första läsningen-text: 

Jes. 30:18–21 

Därför väntar Herren på att få visa er nåd, därför är han upphöjd för att visa er barmhärtighet, för Herren är en domens Gud. Saliga är alla som väntar på honom.
 

O, du Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han ska förvisso förbarma sig över dig när du ropar. Så snart han hör din röst ska han svara dig. Herren ska ge dig nödens bröd och lidandets dryck, men sedan ska dina lärare inte längre vara dolda, utan dina ögon ska se dina lärare. Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så ska dina öron höra detta ord bakom dig: "Här är vägen, gå på den." (Folkbibeln)

Den här texten fordrar nästan att man läser hela kapitlet för att förstå vad det handlar om. Dessutom är det stor skillnad på texten ur Bibel 2000, som kyrkohandboken väl använder och Folkbibeln.

V. 15 i samma kapitel lyder

För så säger Herren Gud, Israels Helige: "Om ni vänder om och är stilla blir ni frälsta. Genom stillhet och tillit blir ni starka." Men ni vill inte. (Folkbibeln)

Texten inom citationstecken syns ofta citerad här och där, men av någon orsak så lämnar man bort "Men ni vill inte."?

Men om man förstår vad man ser på fotot så syns ju nog var vägen går, eller?

sen

Bilden är från en utfärd till ett fäderneshem. När de gamla ännu levde uppfattade jag att vi var väldigt välkomna när vi kom dit. 

Jag tog mig en promenad längs vägen och kom ihåg den gången då det hade kommit snö där, men inte därifrån vi startade. Plogaren hade inte hunnit dit än med traktorn. Vägen syntes inte för all snö. Vi fick lämna bilen på stora vägen och gå genom snön den ca 1 km långa gårdsvägen. När jag stod på vägen räckte snön till midjan, tack och lov var det väldigt lös och lätt snö.

Torsdagen är det tydligen biskop Henriks minnesdag, med första läsningen-text.

Jes. 52:7-10 

Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens steg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning och säger till Sion: "Din Gud är kung!" Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar tillsammans, för de ska med egna ögon få se Herren vända tillbaka till Sion.

Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, för Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem. Herren visar sin heliga arm inför alla folkens ögon, alla jordens ändar ska se vår Guds frälsning. (Folkbibeln)

Jublar vi kristna idag om vi skulle veta att vi med egna ögon skulle få se Herren vända tillbaka?

Texten fortsätter med vers 11: 

Dra bort! Dra bort! Gå ut därifrån! Rör inte vid något orent! Gå ut från henne! Rena er, ni som bär Herrens kärl.

-----------------

Någon andas bakom väggen av Håkan Bäck har jag läst. Om jag förstod honom rätt menade han att våra förfäder och det de gjorde och bad, påverkar fast de inte mera finns bland oss.

då

 

Enligt kyrkoårskalendern är det onsdagen 18.1. böndag för kristen enhet. Och ja, det behövs enhet inom kristenheten. Men det fanns inga bibeltexter angivna för den dagen där, men på böndagsplakatet hade de texten: 

Gör det goda, sträva efter rättvisa. (Jes. 1:17),

enligt Folkbibeln: 

lär er att göra det som är gott! Sök det rätta, tillrättavisa förtryckaren, försvara den faderlöses rätt, stöd änkan i hennes sak.

Bilden är från jul/nyårsfirandets gravgårdsljuständning. Ordet rättvisa fick mig att tänka på den, fullständig rättvisa kommer väl först efter döden. Och då får vi förlita oss på att nåden räcker, för ingen klarar det utan den. 

Folkbibelns översättning ger lite mer preciserat vad som behöver göras. 

 

slå?

avklippt från stammen....

Julgrenen städades ut i veckan, lite tidigare än vanligt. Jag brukar hålla på 20-dag Knut, granen ut. I något skede hade den slutat växa och börjat torka och barra. Jag försökte klä av den försiktigt...

Söndagens första läsningen-text: 

2 Mos. 17:1–6

Hela Israels menighet bröt upp från Sinöknen och drog från lägerplats till lägerplats enligt de befallningar Herren gav. De slog läger i Refidim, men där fanns inget vatten att dricka för folket. Då anklagade de Mose och krävde att han skulle skaffa dem vatten. ”Varför anklagar ni mig?” frågade Mose. ”Varför sätter ni Herren på prov?” Men eftersom de var törstiga knotade de mot Mose och sade: ”Varför har du fört oss ut ur Egypten? Vill du att vi själva och våra barn och vår boskap skall dö av törst?” Då ropade Mose till Herren: ”Vad skall jag göra med detta folk? Snart stenar de mig.” Herren sade till honom: ”Gå framför folket med några av de äldste i Israel och ta med dig den stav som du hade då du slog på Nilen. Jag kommer att stå framför dig på klippan vid Horeb, och du skall slå på klippan, och då kommer det vatten ur den, så att folket får dricka.” Mose gjorde så inför de äldste i Israel.

Texten fick mig att undra: Gick t.ex. barnen, eller för den delen vuxna också, sen efteråt och slog på klipporna för att se om det skulle komma vatten? Vad betyder det att Gud själv stod framför Moses på klippan då han slog? Här (klick) finns också en utläggning om klippan i Bibeln.

Amaryllisen fick jag på annandagen, då var den i knopp. Den tog lång tid på sig att slå ut. Jag har förstått att man inte ska vattna amaryllisarna, de har allt de behöver i sin lök färdigt. Nu vattnade jag nog en gång, då jag tänkte att hon kanske sov och behövde väckas, då det tog så länge innan knoppen började slå ut. (Vet inte varför jag skulle ha bråttom någonstans?)

En amaryllis jag hade en gång fick så lång stängel, att den började luta mot väggen. jag vattnade kanske för mycket. Det var inte bra. Tapeten tog färg av blomman.....

till glädje

Söndagens första läsningen-text: 

Jes. 61:1-3

Herren Guds Ande är över mig, för Herren har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig att förbinda dem som har förkrossade hjärtan, att utropa frihet för de fångna och befrielse för de bundna, att förkunna ett nådens år från Herren och en hämndens dag från vår Gud, att trösta alla sörjande, att ge de sörjande i Sion huvudprydnad i stället för aska, glädjens olja i stället för sorg, lovsångsdräkt i stället för en modfälld ande. Och de ska kallas "rättfärdighetens terebinter", planterade av Herren till hans förhärligande. (Folkbibeln)

Bilden är ingen terebint, vad jag vet. Vet inte vad en terebint är. Enligt google är det ett träd. 

Bilden är ett fönstersmycke, åtminstone just nu, brukar ta fram det till jul. Ett minne av mamma, alltså över trettio år gammalt.  

----------------------

Har läst fler böcker av Ann-Helen Attianese: när går nästa plan till himmelriket, en poesibok. Mycket bra skriven. (Men planet till himmelriket har redan gått och går ännu hela tiden - det kallas förlåtelse och överlåtelse till Jesus och profeterades om i texten ovan. Ännu är nådens tid.)

(Också en barnbok av samma författare Hasses gröna hus. Fast jag skulle ju inte börja ta upp alla barnböcker jag läser - det blir en hel del nuförtiden.)

Till glädje var det också att träffa en del syskon med sällskap i trevlig omgivning.

 

i sinom tid

Det visste jag inte då jag gjorde den, att krokodilen, Odilen skulle leva så länge. Bilden är från då den tillsammans med barnbarnet kom och hälsade på. 

Den gjorde jag åt modern då hon var liten av ett par uttjänta manchesterjeans. Jag hade lånat en bok från biblioteket som visade hur man skulle förvandla ritade djur till mönster så man kunde sy dem.

Trettondagens första läsningen-text: 

Jes. 49:5-7 

Men jag tänkte: "Förgäves har jag ansträngt mig, utan nytta förbrukat min kraft. Men min rätt är hos Herren och min lön hos min Gud." (v. 4)

Och nu säger Herren, han som från moderlivet formade mig till sin tjänare för att föra Jakob tillbaka till honom så att Israel samlas hos honom, för jag är ärad i Herrens ögon och min Gud är min styrka – han säger: Det är för lite att du bara är min tjänare som upprättar Jakobs stammar och för tillbaka de bevarade av Israel. Jag ska sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att du ska bli min frälsning ända till jordens yttersta gräns. 

 

Så säger Herren, Israels återlösare, hans Helige, till honom som är föraktad av varje själ, till honom som är avskydd av folken, till honom som är härskares tjänare: Kungar ska se det och resa sig, furstar ska se det och tillbe eftersom Herren är trofast, Israels Helige som har utvalt dig.
 

Så säger Herren: Jag bönhör dig i nådens tid, jag hjälper dig på frälsningens dag. Jag ska bevara dig och göra dig till ett förbund för folket, för att upprätta landet och fördela de förödda arvslotterna, (v. 8) ( Folkbibeln)

Det var min ide att använda Odilen som napphållare medan han väntade på att få komma hem..

kamouflage

Barnbarnet frågade om jag ser hans koja. Det gjorde jag inte. Alltså måste jag komma och titta. Bra kamouflage!

Veckans första läsningen-texter:

Jes. 25:1, 4–5

Herre, du är min Gud! Jag vill upphöja dig, jag vill prisa ditt namn, för du gör underbara ting, dina beslut från forna tider med trofasthet och sanning.

 
 Du är ett skydd för den svage, ett skydd för den fattige i hans nöd, en tillflykt undan storm, en skugga undan hetta. För de skoningslösas andedräkt är som en storm mot en vägg. Som du kuvar hettan när det är som torrast, så kuvar du främlingarnas larm. Som hettan dämpas av molnets skugga, så dämpas de skoningslösas sång. (Folkbibeln)

eller

Jes. 49:13–16

Jubla, ni himlar, och gläd dig, du jord, brist ut i jubel, ni berg, för Herren tröstar sitt folk och förbarmar sig över sina betryckta. Herren har inte glömt Sion. Men Sion säger: "Herren har övergett mig, Herren har glömt mig." 

 

Kan en mor glömma sitt lilla barn, att förbarma sig över sin livsfrukt? Och även om hon skulle glömma, så glömmer jag inte dig. Se, jag har skrivit dig på mina händer. Dina murar står ständigt inför mig. (Folkbibeln)

De här texterna har jag skrivit om tidigare, här och här. ....men de (bibeltexterna) tål säkert att läsas igen....

Fast det bästa kamouflaget (varför så konstig stavning?) är nog att kunna vara tyst. Gäller det bloggen också....?

2023

Det kom en julstjärna till vårt hus till jul, tack för den. 

Jag minns att mamma hade en som klarat sig flera år (hur många?), den var en stor buske i alla fall. Och hon fick den faktiskt att blomma på nytt. 

Mina har nog börjat växa någon gång, men sen plötsligt inte mera. Aldrig blommat på nytt. 

Söndagens, nyårsdagens första läsningen-text: 

Jes. 43:1-3

Men så säger nu Herren, han som har skapat dig, Jakob, han som har format dig, Israel: Var inte rädd, för jag har återlöst dig, jag har kallat dig vid namn, du är min.

Om du går genom vatten är jag med dig, eller genom strömmar så ska de inte dränka dig. Om du går genom eld ska du inte bli svedd, lågan ska inte bränna dig. För jag är Herren din Gud, Israels Helige, din Frälsare. (Folkbibeln)

Om man fortsätter läsa i kapitlet förstod i alla fall jag att det gällde Israel som land och folk. 

Fast Jesus kunde ju gå på vatten, så då dränks man ju inte. I Daniels bok berättas om de tre vännerna som vägrade tillbe en guldstaty och dömdes att bli kastade i den brinnande ugnen (Dan. 3), där fick de sällskap av  en som såg ut som en gudason, och de sveddes inte av elden. 

Herren vare med oss också 2023.