Försöker sticka enligt mönster och då måste ju maskantalet stämma. Plötsligt märkte jag att jag hade en svart maska för mycket. Men hur jag än försökte se, så såg jag inte varifrån den kommit, var felet låg.
Men kanske jag kan tänka som då jag är i simhallen: Om inte jag ser så ser ingen annan heller. Jag brukar gå utan glasögon i simhallen och då ser jag nästan bara släta ansikten. Om jag känner igen någon så är det på rörelsemönstret.
Minns barndomens första och andra klass. Då vi skulle handarbeta. Det var aldrig tal om slöjd då för flickor. Det stod en lång kö framför katedern och lärarinnan hjälpte en i gången att få fast rymda maskor och rätta till annat knas. Sånt tycker jag annars är roligt, men man måste ju hitta knaset då....
Vilken tur att det inte är någon skatt på stickningar, så då behöver jag ju inte sticka svart heller!
Jag har också flera gånger kommit på mig med att sticka svart, och undrat varför jag måste välja just den färgen av alla möjliga, då jag ändå har svårt att se vad jag gör... :). Men vitt är lika fel, eftersom man sällan har så rena händer att det hålls vitt ända tills det är färdigt, eller så måste man tvätta händerna så ofta, så blir de torra, och så gillar jag inte heller att känna mig tvungen att sitta en längre stund när jag nu ändå har rena händer... Inga tidningar, inget spiseldande, inget bråk med katterna (nåja, de är väl nog oftast rena, men katthår fastnar ju på händerna och förs över på stickningen, har jag märkt...). Ja, det är förstås inget problem egentligen. Bara ordsvada, som vanligt. Roligt att se vad andra stickar, hur som helst! :) /ulla
SvaraRadera:) Så länge det är roligt så går det nog att sticka både vitt och svart och bara man inte har så stora fodringar på resultatet... Det är väl tanken som räknas? :)
Radera