på tal om

här syns himlen

I Max Lucados bok Alla dagar nära kom jag att läsa om den alltsomoftast kommande funderingen om helvetet:

"Hur kan en kärleksfull Gud sända folk till helvetet?

Det är en vanlig fråga man hör. Den ger uttryck för ett par missförstånd.

För det första sänder Gud inte folk till helvetet. Han respekterar bara deras val. Helvetet är det yttersta uttrycket för att Gud har respekt för människans integritet. Han har aldrig tvingat oss att välja honom, inte ens när detta inneburit att vi väljer helvetet.

Nej, Gud sänder inte folk till helvetet. Inte heller sänder han folk till helvetet. Det är den andra missuppfattningen.

Ordet "folk" är neutralt och antyder oskuld. Ingenstans lär Bibeln att oskyldiga människor blir fördömda. Folk går inte till helvetet. Det gör syndare. Det gör de upproriska. Det gör de självcentrerade. Hur skulle då en kärleksfull Gud kunna sända folk till helvetet? Det gör han inte. Han bara respekterar syndarnas val."

Jag tyckte det var ganska klart sagt och lägger det därför hit, så har jag det här.