byggande

Vi fick ett pussel på julafton. Det var ett tag sedan vi byggt något sådant. Efter mycket om och men fick vi kantbitarna på plats. Så nu är det bara resten kvar.

 Söndagens första läsningen-text:   

1 Kung. 8:20, 27-30 

Och Herren har hållit det löfte han gav, för jag har kommit i min far Davids ställe och sitter nu på Israels tron så som Herren lovade, och jag har byggt huset åt Herrens, Israels Guds, namn. Där har jag inrett ett rum för arken, och i den förvaras det förbund som Herren slöt med våra fäder när han förde dem ut ur Egyptens land.”

Därefter trädde Salomo fram för Herrens altare inför hela Israels församling. Han räckte ut sina händer mot himlen  och sade: ”Herre, Israels Gud, det finns ingen Gud som du, varken uppe i himlen eller nere på jorden, du som håller förbundet och bevarar nåd mot dina tjänare när de vandrar inför dig av hela sitt hjärta. Du har hållit vad du lovade din tjänare, min far David. Vad du lovade med din mun fullbordade du med din hand, så som nu har skett. Håll nu, Herre, Israels Gud, vad du lovade din tjänare, min far David, när du sade till honom: Det ska aldrig saknas en avkomling av dig inför mig på Israels tron, om dina barn ger akt på sin väg och vandrar inför mig så som du har vandrat inför mig. Och förverkliga nu, Israels Gud, det ord som du har talat till din tjänare, min far David. 

Men kan verkligen Gud bo på jorden? Se, himlarna och himlarnas himmel rymmer dig inte. Hur mycket mindre då det hus som jag har byggt! Men vänd dig ändå till din tjänares bön och åkallan, Herre min Gud, så att du hör det rop och den bön som din tjänare i dag sänder upp till dig. Låt dina ögon natt och dag vara öppna mot detta hus, mot den plats om vilken du har sagt: ”Mitt namn ska vara där”, så att du hör den bön som din tjänare ber när han vänder sig mot denna plats. Ja, hör din tjänares och ditt folk Israels bön när de vänder sig mot denna plats. Hör den på platsen där du bor, i himlen. Och när du hör, må du förlåta. (Folkbibeln)

Den svärtade delen är texten för söndagen. 

Mycket tänkvärd text. Den sista meningen sticker ut. 

Må så ske!                                          

                                                  Sauli Niinistö höll sitt nyårstal, här finns också böneämne!

 

 

Gud hör dig

Via en vän som ville minska på sitt bokförråd kom boken 'Gud hör dig' till vårt hus, den är skriven av Ulla-Christina Sjöman och Kristina Fernström.

att vända sig mot solen...

Det märkliga när jag skulle börja läsa, så redan namnet på boken gav en väldigt fin känsla av trygghet, hemkänsla, vila. Och när jag läste så fortsatte det nog. Det är inget krångligt med Ulla-Christinas teologi/tro. Rekommenderas varmt.

Dagens text i gamla testamentet (Dan. 5:1-9, 13-17, 25-30) om då Daniel uttydde orden 'Mene, mene tekel ufarsin' åt Belshassar är lite också sånt som kan hända då Gud är med. Det var väldigt hårda ord han fick tyda dem till, kunde kanske vara lite skrämmande för Daniel om han inte hade trott så stadigt på Gud, och Belshassar dog följande dag. Men, innan dess hann han klä Daniel i purpur och utropa honom till den tredje i riket. (Trots att Daniel hade förutspått hans och rikets undergång!)

Det där att våga gå med Gud...

Här finns en som har talat om den nytestamentliga texten (klick). Ha en bra dag!

to be or not to be

blommade ända till igår, men i natt tog stormen den

Jag har återigen läst en bok: Gud hör dig /Ulla-Christina Sjöman och Kristina Fernström.

Fortfarande lika bra som förra gången jag läste den.

Och jag tror ju att Gud är densamme idag. Gud hör våra böner.

Såg på Vbl att biskopen varit och hälsat på i närheten. (Och måste ta av skorna, hoppas han hade hela sockor då, eller kanske han hade förvarnats.)

Minns att då jag gick i lågstadiet (eller var det i högstadiet, eller skriftskolan, minnet är inte vad det borde?) så var det biskop Karl-Erik Forssell som kom och hälsade på till skolan. Han såg ut som en biskop ska se ut, enligt mig. Faderligt lugn och trygg, men ändå med glimten i ögat.

Morgondagens text (Mark. 2:1–12):

Jesus kom tillbaka till Kafarnaum och det blev känt att han var hemma. Det samlades så mycket folk att inte ens platsen utanför dörren räckte till längre, och han förkunnade ordet för dem. Då kom de dit med en lam som bars av fyra män. Eftersom de inte kunde komma fram till Jesus i trängseln, bröt de upp taket ovanför honom och firade ner bädden med den lame genom öppningen. När Jesus såg deras tro, sade han till den lame: ”Mitt barn, dina synder är förlåtna.”
Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte för sig själva: ”Hur kan han tala så? Han hädar ju. Vem kan förlåta synder utom Gud?” Jesus förstod i sin ande vad de tänkte och sade till dem: ”Hur kan ni tänka så i era hjärtan? Vilket är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp, ta din bädd och gå? Men för att ni skall veta att Människosonen har makt att förlåta synder här på jorden, säger jag dig” – och nu talade han till den lame – ”stig upp, ta din bädd och gå hem.” Och mannen steg upp, tog genast sin bädd och gick ut i allas åsyn, så att de häpnade och prisade Gud och sade: ”Aldrig har vi sett något sådant!”

Jesus samlade mycket folk runt sig, som också hade åsikter om vad han kunde göra eller inte göra. Men han gick sin egen väg. Försökte nog förklara för dem varför, undrar om de förstod?

huvudlöst

Barnbarnet är i blomplockaråldern, så det kommer in blommor från trädgården, som ska sättas i vas. Men stjälkar behövs väl inte, det är ju blommorna som är vackra, eller....?

Söndagens första läsningen-text, den andra:

5 Mos. 9:1-6

Mose sade:
Hör, Israel! Du går nu över Jordan för att besegra folk som är större och mäktigare än du, besegra stora städer med skyhöga murar och besegra anakiterna, detta stora och högväxta folk som du känner till och om vilket det sägs: ”Vem kan hålla stånd mot anakiterna?” Var nu förvissad om att Herren, din Gud, själv går före dig som en förtärande eld. Han skall förgöra dem, han skall låta dem kuvas av dig. Du skall fördriva dem och genast göra slut på dem, så som Herren har lovat dig.

När Herren, din Gud, jagar undan dem för dig får du inte tro att det är på grund av din rättfärdighet som Herren låter dig komma till detta land och ta det i besittning. Nej, det är de andra folkens ondska som gör att Herren driver undan dem för dig. Det är inte därför att du är rättfärdig och redlig som du får komma till deras land och ta det i besittning, utan det är på grund av deras ondska som Herren, din Gud, driver undan dessa folk för dig och därför att han vill hålla sin ed till dina fäder Abraham, Isak och Jakob. Du skall veta att det inte är på grund av din rättfärdighet som Herren, din Gud, ger dig detta rika land att ta i besittning, ty du är ett styvnackat folk.

Allvarliga ord. Mycket krig har Israels folk varit och är fortfarande involverade i. Och krig är sällan vackert, mycket ont sker och har skett i krig. Men också i fredstid tydligen. De folk som fördrevs hade bedrivit  alltför mycket ondska, det var därför de blev bortdrivna.

Men också Israels folk är ett styvnackat folk. Än vi då?

Är det månne förklaring till denna text det som Jesus säger i Luk. 13:1-5?

Vid samma tid kom några och berättade för Jesus om galileerna vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer. Han svarade: "Tror ni att de galileerna var större syndare än alla andra galileer, eftersom de fick lida så? Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er, går ni alla under som de.

Eller de arton som dog när tornet i Siloam föll över dem, tror ni att de var mer skyldiga än alla andra som bor i Jerusalem? Nej, säger jag er. Men om ni inte omvänder er, går ni alla under på samma sätt."

Barnbarnet har just lärt sig göra kullerbyttor (på tal om omvändelse). Den tiden när jag gjorde sådana är långt borta. Hör det månne till åldern att man blir mer styvnackad, både fysiskt och psykiskt?

 

Guds verk och annan värk

träverk

Men hör nu, du min tjänare Jakob,
du Israel som jag har utvalt. 

Så säger Herren som skapade dig,
han som formade dig i moderlivet
och som hjälper dig: 

Var inte rädd, du min tjänare Jakob,
du Jeshurun som jag har utvalt.
För jag ska utgjuta vatten över det som törstar
och strömmar över det torra.
Jag ska utgjuta min Ande över dina barn,
min välsignelse över dina avkomlingar,
så att de växer upp bland det gröna gräset,
som pilträd vid vattenbäckar.

Då ska en säga: "Jag tillhör Herren",
en annan åberopa Jakobs namn,
en tredje skriva: "Herrens egen" på sin hand
och använda Israel som ärenamn.
  Så säger Herren, Israels Kung, och hans Återlösare,
Herren Sebaot:
Jag är den förste, och jag är den siste.
Utom mig finns ingen Gud. Vem är som jag?

Låt honom berätta och lägga fram för mig vad som har hänt
sedan jag insatte folket för evigt,
och berätta vad som ska komma i framtiden.
Var inte rädda eller förskräckta.
Har jag inte låtit er höra om det och förkunnat det för länge sedan?
Ni är mina vittnen. Finns det någon annan Gud än jag?
Nej, det finns ingen annan klippa, jag vet ingen.

Alla som tillverkar avgudar är tomhet, deras kära gudar kan inte hjälpa.
Deras vittnen ser inget och förstår inget, därför kommer de på skam.

Vem vill forma en gud och gjuta en bild som inte kan hjälpa honom?
Se, hela deras sällskap ska komma på skam.
Konsthantverkarna är ju själva bara människor.
Låt dem alla samlas och träda fram.
Då ska de alla komma på skam i skräck. 

  Smeden tar sitt verktyg och bearbetar smidet i glöden,
han formar det med hammare och bearbetar det med kraftig arm.
Blir han hungrig förlorar han sin kraft, dricker han inte vatten blir han matt. 

 Träsnidaren spänner ut sitt måttband och gör märken på trästycket med sitt ritstift.
Han formar det med stämjärn och märker ut det med passaren.
Han gör det till en mansbild, en vacker människogestalt att sättas i ett hus. 

Man fäller cedrar åt sig och tar stenek och vanlig ek
och väljer åt sig bland skogens träd.
Man planterar lärkträd, och regnet får dem att växa.
Detta har människorna till bränsle.
Man tar av veden och värmer sig med den, man tänder på den och bakar bröd.
Men man tillverkar också en gud och tillber den,
man gör träet till en gudabild och faller ner för den.
Hälften av träet bränner man upp i eld,
över hälften lagar man kött att äta, steker sin stek och äter sig mätt.
Sedan värmer man sig och säger: "Gott, jag är varm! Jag njuter av brasan." 

Men av det som är kvar gör man en gud, en gudabild.
Man faller ner för den och tillber,
Man ber till den och säger: "Rädda mig, för du är min gud!" 

Dessa människor vet ingenting och förstår ingenting,
för deras ögon är stängda så att de inte ser,
och deras hjärtan så att de inte fattar.
Ingen tänker efter i hjärtat, har vett eller förstånd att säga:
"Hälften brände jag upp i eld, på kolen bakade jag bröd och stekte kött och åt.
Skulle jag nu göra resten till en avskyvärd avgud?
Skulle jag falla ner för en träbit?" 

Den som lever av aska är förledd av ett vilselett hjärta, så att han inte kan rädda sin själ
eller tänka: "Är det inte lögn, detta i min högra hand?"
Tänk på detta, Jakob, du Israel, för du är min tjänare.
Jag har format dig, du är min tjänare.
Israel, du blir inte bortglömd av mig. 

Jag har utplånat dina brott som ett moln, dina synder som en sky.
Vänd om till mig, för jag har återlöst dig. 

Jubla, ni himlar, för Herren har gjort det!
Höj glädjerop, ni jordens djup, brist ut i jubel, ni berg,
du skog med alla dina träd,
för Herren har återlöst Jakob,
han visar sin härlighet i Israel.
Jerusalem ska bli bebott 

Så säger Herren din återlösare,
han som format dig sedan moderlivet:
Jag, Herren, är den som har gjort allt,
den som ensam har spänt ut himlen och brett ut jorden.
Vem var med mig? (Jes 44:1-24)

Av förekommen anledning.

Omsorg - var inte rädd

Vi kom oss på en husbilsresa till Norrskata igen - blir det flera?. På vägen ner tog vi paus vid Lankoski (tydligen heter det Långfors på svenska!). Det fanns gott om vatten i forsen. Men klippan (?) under bron verkade nog klara av att dela på vattenmassorna till båda sidor.

 Söndagens första läsningen-text: 

1 Kung. 17:1, 8-16

Tishbiten Elia, som kom från Gilead, sade till Ahab: ”Så sant Herren Israels Gud lever, honom som jag tjänar: Under de här åren ska varken dagg eller regn falla, om inte jag säger det.”

  

Och Herrens ord kom till honom: ”Gå bort härifrån och bege dig österut och göm dig vid bäcken Kerit öster om Jordan. Du ska dricka ur bäcken, och jag har befallt korparna att ge dig att äta där. Då gick han bort och gjorde som Herren hade befallt. Han gick till bäcken Kerit öster om Jordan och stannade där.  Korparna kom till honom med bröd och kött på morgonen och med bröd och kött på kvällen, och han drack ur bäcken. Men efter en tid torkade bäcken ut, eftersom det inte regnade i landet.

Då kom Herrens ord till Elia. Han sade: ”Bryt upp och gå till Sarefat, som hör till Sidon, och stanna där. Se, jag har befallt en änka där att ge dig mat.” Han bröt upp och gick till Sarefat.

När han kom till stadsporten, fick han där se en änka som samlade ved. Då ropade han till henne: ”Hämta lite vatten åt mig i kärlet, så att jag får dricka.” När hon gick för att hämta det, ropade han efter henne: ”Ta också med en bit bröd åt mig.” Men hon svarade: ”Så sant Herren din Gud lever, jag har inte en kaka bröd, utan bara en näve mjöl i krukan och lite olja i kannan. Jag håller just på att samla ihop ett par vedpinnar och ska nu gå hem och laga till det åt mig och min son. Vi ska äta det och sedan dö.” 

 

Då sade Elia till henne: ”Var inte rädd. Gå och gör som du har sagt. Men laga först till en liten kaka åt mig och bär ut den till mig. Laga sedan till åt dig och din son. För så säger Herren, Israels Gud: Mjölet i krukan ska inte ta slut, och olja ska inte fattas i kannan fram till den dag då Herren låter det regna på jorden.” Då gick hon och gjorde som Elia hade sagt. Hon hade sedan att äta en lång tid, hon själv, sonen och hennes husfolk. Mjölet i krukan tog inte slut och olja fattades inte i kannan enligt det ord som Herren hade talat genom Elia. (Folkbibeln)

Då jag kollat de andra gångerna jag skrivit om vuxenlägret på Norrskata (klick) så måste jag ännu  kolla om jag hade fotograferat den lilla tallplantan för den fanns ju  nog där ännu, trots att det fällts träd nästan varje år. Just vid sidan av vår husbil finns den, mellan björkarna som också finns kvar än.

Husbilen bar oss också ända hem, om än det känns som att vägen har blivit längre med åren. Gud har omsorg om oss, det tackar vi för. 

Bilden "varthän" vid sidan av texten (sidebar) är också från Norrskata länge sen, båten fanns inte kvar på den platsen mera, kanske någon annanstans. 

är!

Är tomt positivt eller negativt?

Ur djupen ropar jag till dig, Herre.Herre, hör mitt rop.
(Ps. 130:1-2)

Du är barmhärtig mot alla, därför att du förmår allt, och du överser med människornas synder, för att de skall omvända sig.

(Vish. 11:23-24)

Psalm:

Förbarma dig, Gud, förbarma dig!
Jag flyr till dig, i dina vingars skugga tar jag min tillflykt tills faran har dragit förbi. Jag ropar till Gud, den Högste, till Gud som gör gott mot mig. Han sänder mig  hjälp från himlen när mina förföljare smädar mig. Gud visar  sin godhet och trofasthet. Ty till himlen når din godhet, till skyarna din trofasthet. Visa din höghet i himlen, o Gud,och din härlighet över hela jorden!

(Ps. 57:2-4, 11-12)

Ära vare Fadern och Sonen
och den heliga Anden,
nu och alltid och i evigheters evighet.
Amen.

(Jag är inte så van vid att "fira" askonsdag, men det fanns med bland helgdagarna.)

medfaren

lite rött syns ju nog i toppen

Jag tog en tur med kameran runt gården för att föreviga (?) lite av höstens färger. Bl.a. den här bilden kom med. 

Den nuförtiden så omtalade dyrbara elen strömmar genom kablarna. Men den fångas inte så lätt med kamera.

Söndagens första läsningen-text: 

5 Mos. 6:4-9

Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. 

Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. 

Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

 

Jag har faktiskt på en dörrpost ett bibelord från Klagovisorna (Klag. 3:22-23: Herrens nåd är det att det inte är ute med oss...) på en tavla sen länge tillbaks. Fariséer avbildas ibland med en liten låda i pannan med en rem runt huvudet, i lådan har de bibelord. De tar det bokstavligt. 

Men jag tror det nog är bra att Guds-orden hänger med - åtminstone i tankarna.

Undrar om hackspetten har glömt kotten eller om den är där för att visa var det finns en passlig skåra att sätta nästa kotte i?

--------------------

Har återigen läst en bok: Erich Maria Remarque Tid att älska dags att dö. En bok om andra världskriget, men ändå mer om människorna som lever och dör i kriget. 

Mark 12:29-31

Jesus svarade: »Viktigast är detta: Hör, Israel, Herren, vår Gud, är den ende Herren, och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Något större bud än dessa finns inte.«

Dessutom har jag ögnat igenom, läst valda delar av en bok: Inte så illa, herr Engel! Upp och ner i Helsingfors under 450 år. Om de som var med då skulle se vad staden blivit nu, skulle de känna igen sig?

vem är Jesus

ljus i vårt hus i en mörk värld

Juldagen är julstressen förbi, åtminstone för oss. Det heter ju i julevangeliet på engelska: It came to pass.... En vän påpekade det i något sammanhang. Den kom för att gå vidare/passera, sen kommer något annat. Det är en lättnad att ha kommit så långt. 

Åtminstone hoppas jag att det blir så i år också.

 Juldagens första läsningen-text: 

Jes. 52:7-10 

Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens steg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning och säger till Sion: "Din Gud är kung!"

Hör, dina väktare ropar med hög röst, de jublar tillsammans, för de ska med egna ögon få se Herren vända tillbaka till Sion. Brist ut i jubel tillsammans, ni Jerusalems ruiner, för Herren tröstar sitt folk, han återlöser Jerusalem. Herren visar sin heliga arm inför alla folkens ögon, alla jordens ändar ska se vår Guds frälsning. (Folkbibeln)

Läste ledaren i julaftonens Vbl: Nu firar vi Jesus födelse.... Bra att det fortfarande är det vi firar. Men att det kom på ledarplats!? Det funderas om Jesus finns/fanns på riktigt. 

Jag håller på att läsa en bok från biblioteket: C.S. Lewis Världens sista kväll. Det är en samling av texter som varit publicerade annanstans tidigare. 

Läste kapitlet: Vad ska vi säga om Jesus? Texten börjar: "Vad ska vi säga om Jesus?" Det är på sitt sätt en hysteriskt komisk fråga. För egentligen är ju frågan inte vad vi ska säga om honom utan vad han ska säga om oss.

Sen kommer en längre fundering fram och tillbaka om det som folk ofta fastnar på i berättelsen om Jesus. 

Han slutar med: Det han säger är mycket annorlunda än vad någon annan andlig lärare sagt. De andra säger: "Här ska ni få höra sanningen om världen. Där ligger vägen ni har att vandra." Han säger: "Jag är Vägen , Sanningen och Livet." Han säger: "Ingen kan nå fram till den obetingade verkligheten annat än genom mig. Försök behålla livet - ditt eget liv - och du går oundvikligen under. Offra dig, och du blir räddad." Han säger: "Om du skäms för mig, om du tittar bort när du hör mig kalla, då tittar jag bort när jag kommer tillbaka fullt synligt som Gud. Om något, vad det vara månde, skiljer dig från Gud och från mig, så gör dig av med det. Är det ditt öga, så riv ut det. Är det din hand, så hugg av den. Sätter du dig själv först, kommer du sist. Kom till mig, alla som bär tunga lass, så ska jag lätta på dem: era synder är strukna, varenda en - det kan jag göra. Jag är pånyttfödelsen; jag är livet. Ät mig, drick mig - jag är er mat. Och sist men inte minst: var inte rädda, för jag  har hela världsalltet i min hand." Det är vad det handlar om.

Säga vad man vill om C.S.Lewis teologiska texter, men lätta är de inte att läsa och förstå, men på nåt vis uppfattar jag nog dem som sanna och viktiga.

som spön i backen

Det kom regn, också på vår "svarta tavla" (bilden). Barnbarnet ville fiska och lånade en regnjacka. Fisken brukar väl nappa bra i regn. Men det är svårt att skydda sig mot regnet med bara en regnjacka, särskilt när man rör på sig, vätan vill smyga sig in ändå.

Söndagens första läsningen-text: 

Hes. 2:1-8

Han sade till mig: ”Människo­barn, res dig på dina fötter så ska jag tala med dig.” När han talade till mig, kom Anden in i mig och reste upp mig på mina fötter. Och jag hörde honom tala till mig, han sade: ”Människobarn, jag sänder dig till Israels barn, till de avfälliga folken som har gjort uppror mot mig. De och deras fäder har syndat mot mig ända till i dag. Till barnen med fräck uppsyn och hårda hjärtan sänder jag dig, och du ska säga till dem: Så säger Herren Gud. Vare sig de lyssnar eller inte – för de är ett upproriskt släkte – ska de ändå inse att en profet har varit ibland dem. 

Och du människobarn, var inte rädd för dem och var inte rädd för deras ord, trots att du omges av tistlar och törnen och bor bland skorpioner. Bli inte rädd för deras ord och tappa inte modet, för de är ett upproriskt släkte. Du ska tala mina ord till dem vare sig de lyssnar eller inte, för de är upproriska.

 Men du människobarn, hör vad jag talar till dig. Var inte upprorisk som detta upproriska släkte. Öppna din mun och ät vad jag ger dig.” (Folkbibeln)

Tycker att det finns mycket uppror i världen just nu då man läser eller hör på nyheterna. Med mer eller mindre våld ska "sanningar" fram. 

Bibel 2000 har 'motsträvigt folk' där Folkbibeln har översatt ordet till 'upprorisk', är det samma sak?

bön

Den här Kinarosen kom till oss redan för någon vecka sedan, tack för den. Hoppas jag kan hålla liv i den. 

Söndagens första läsningen-text: 

Dan. 9:17-19

Hör nu, du vår Gud, din tjänares bön och åkallan och låt ditt ansikte lysa över din ödelagda helgedom för Herrens skull. Min Gud, vänd ditt öra hit och hör. Öppna dina ögon och se vilken förödelse som har drabbat oss, och se till staden som är uppkallad efter ditt namn. För det är inte på grund av vår rättfärdighet utan på grund av din stora barmhärtighet som vi kommer inför dig med våra böner. O Herre, hör, Herre, förlåt! Herre, lyssna och utför ditt verk utan att dröja. Det är för din egen skull, min Gud, för din stad och ditt folk är uppkallade efter ditt namn.”

Daniel var bland de som fördes bort i fångenskap till främmande land. Här bad han för sitt land och folk och fick besked via Gabriel om vad som komma skulle.

Annars vet vi inte så mycket om morgondagen. Men Gud vet.

Glad morsdag alla mödrar - och alla andra också!

-----------------------

Jag har inte läst, men försökt: Lars Fimmerstads Lagom galen, En studie i svensk fundamentalism. En bok som kom till vårt hus. Blev lite för mycket av de "beska dropparna". 

Det är mycket som är tokigt i vår värld, men då får vi be för den - och också inse att vi själva är en del av den.

Hör Herre!

Fotot är av vår björnbärsbuske.  Den såg ungefär likadan ut i fjol, ändå glömde vi att bura in den till vintern. Det betyder nog att det inte blir några björnbär för oss i år heller. Men efter fjolåret så hade det kommit flera skott och trots att skotten ser likadana ut, avätna, så kanske de sprider sig igen och inte tar illa opp av avsnoppningen. 

Den som lever får se.....

Första läsningen-texten för söndagen.

1 Kung. 19:8-13

Då steg han upp och åt och drack. Sedan gick han styrkt av maten i fyrtio dagar och fyrtio nätter ända till Guds berg Horeb. Där gick han in i en grotta, och i den stannade han över natten.

Då kom Herrens ord till honom. Han sade till honom: ”Vad gör du här, Elia?”

Han svarade: ”Jag har verkligen ivrat för Herren Gud Sebaot. Israels barn har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och de försöker ta mitt liv.” Herren sade: ”Gå ut och ställ dig på berget inför Herren.” Då gick Herren fram där, och en stor stark storm som ryckte loss berg och bröt sönder klippor gick före Herren. Men Herren var inte i stormen. Efter stormen kom en jordbävning. Men Herren var inte i jordbävningen. Efter jordbävningen kom en eld. Men Herren var inte i elden. Efter elden hördes ljudet av en svag susning. När Elia hörde det, gömde han sitt ansikte med manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Då kom en röst till honom som sade: ”Vad gör du här, Elia?” (Folkbibeln)

Då man läser hela kapitlet får man för sig att Elia börjar bli trött och gammal på sitt "jobb" som profet. Texten ovan är hur han fick svar av Gud. 

Han orkar vänta med först storm och sedan jordbävning och eld, innan Herren kom i den svaga susningen?

Men efter den här texten i samma kapitel fick han svar på vad han skulle göra, han skulle bl.a. "smörja"/kasta manteln över sin efterträdare som han skulle lära upp.

Gud hör bön.

Få se om vi kommer ihåg att sätta galler för björnbärsbusken nästa höst....?

följ mig, sa Jesus

Under veckan som gått har vi förärats nya titlar. Jag har blivit mormor. Vad hör till arbetsbeskrivningen för mormödrar?

Det är i alla fall stort. Bilden är inte barnet ifråga utan modern, alltså några år gammalt. Ser lite likadan ut som babyn nog.

Morgondagens evangelietext: 

Joh. 21:15-19

När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: ”Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra gör?” Simon svarade: ”Ja, herre, du vet att jag har dig kär.” Jesus sade: ”För mina lamm på bete.” Och han frågade honom för andra gången: ”Simon, Johannes son, älskar du mig?” Simon svarade: ”Ja, herre, du vet att jag har dig kär.” Jesus sade: ”Var en herde för mina får.” Och han frågade honom för tredje gången: ”Simon, Johannes son, har du mig kär?” Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: ”Har du mig kär?” och han svarade: ”Herre, du vet allt; du vet att jag har dig kär.” Jesus sade: ”För mina får på bete. Sannerligen, jag säger dig: när du var ung spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir gammal skall du sträcka ut dina armar och någon annan skall spänna bältet om dig och föra dig dit du inte vill.” (Så angav han med vad för slags död Petrus skulle förhärliga Gud.) Sedan sade han till honom: ”Följ mig!”

Små barn behöver äta och sova och ha det varmt och alltså någon som sköter om sig. Mat behövs hela tiden.

Sen finns det ju lekamlig mat och andlig mat...

mognad

när är blommor mogna, fotograferar man dem då?

Bilden är från förr i sommar. Numera går jag inte barfota, stickasockorna har kommit på. Här i veckan fanns det risk för nattfrost, så plötsligt en kväll innan vi skulle lägga oss, så plockade vi in alla pelargonor från gården. Alla hade nog överlevt (se tidigare inlägg). 

Dessutom fick jag två stora till pensioneringen, de på trappan och bilden. De har blommat så fint hela sommaren. Hoppas de klarar av vintern inomhus också.  

Det blev ingen nattfrost då än. Nog sen, men nu är de inne.

Söndagens första läsningen-text: 

Mika 6:6-8

Med vad ska jag komma inför Herren och böja mig för Gud i höjden? Ska jag träda fram inför honom med brännoffer, med årsgamla kalvar?  Gläder sig Herren åt tusentals bockar, åt tiotusen floder av olja? Ska jag ge min förstfödde för min överträdelse, min livsfrukt som syndoffer för min själ?

Han har sagt dig, du människa, vad som är gott. Vad begär Herren av dig annat än att du gör det rätta, älskar barmhärtighet och vandrar i ödmjukhet med din Gud? (Folkbibeln)

Brännoffer fick Israels barn order om att göra i gamla testamentet. Som jag har förstått det för att förstå att en synd behöver ett offer. Liksom för att sona Adams och Evas synd måste ett djur offras/dödas, så de fick kläder att klä sig med. 

I och med Jesu död på korset, det ultimata offret, så behövs det inga fler djur- eller matoffer. Vi behöver bara ta emot hans offer som betalning för vår synd. 

-------------

Här (klick) finns en text som tangerar ämnet att mogna. Jag förstod nog inte allt, men tänkvärt.  

-------------

Har läst boken Om änglar kunde tala av Torgny Wirén. En fängslande berättelse om en människas liv ur änglasynpunkt beskrivs den som. Den var nog värd att läsas, väldigt spännande ibland. Jag bara fastnade på titeln. Änglar kan nog tala, det är ju bara det att vi inte hör dem alltid, tänker jag. Men det är alltid lättare att skylla på någon annan, än att erkänna att jag inte hör. 

Som jag uppfattade det talade boken om att offra det vi tror oss vilja ha (njutning, framgång, "det som alla andra har") för att i stället göra det rätta och gå med Gud.

på vägen

Barnbarnet höll sig inte på vägen och bra så, där är det sällan riktigt tryggt att leka. Går där gör man ju från ett ställe till ett annat. Det var mest snöhögar som intresserade häromdagen.

Söndagens första läsningen-text: 

Jes. 30:18–21 

Därför väntar Herren på att få visa er nåd, därför är han upphöjd för att visa er barmhärtighet, för Herren är en domens Gud. Saliga är alla som väntar på honom.
 

O, du Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han ska förvisso förbarma sig över dig när du ropar. Så snart han hör din röst ska han svara dig. Herren ska ge dig nödens bröd och lidandets dryck, men sedan ska dina lärare inte längre vara dolda, utan dina ögon ska se dina lärare. Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så ska dina öron höra detta ord bakom dig: "Här är vägen, gå på den." (Folkbibeln)

Den här texten fordrar nästan att man läser hela kapitlet för att förstå vad det handlar om. Dessutom är det stor skillnad på texten ur Bibel 2000, som kyrkohandboken väl använder och Folkbibeln.

V. 15 i samma kapitel lyder

För så säger Herren Gud, Israels Helige: "Om ni vänder om och är stilla blir ni frälsta. Genom stillhet och tillit blir ni starka." Men ni vill inte. (Folkbibeln)

Texten inom citationstecken syns ofta citerad här och där, men av någon orsak så lämnar man bort "Men ni vill inte."?

Men om man förstår vad man ser på fotot så syns ju nog var vägen går, eller?

i och ur källaren

källarvy

Det blev en fullspikad ledig dag igår. Började med att sila lingonsaften och blanda i det myckna sockret och lägga på flaskor. Sen sattes de i vår källare. 

Därifrån ska de sen plockas en och en och ibland två under vintern som kommer. 

Sen tog vi en tur med husbilen till staden norrut. Vi hade ärende dit. Efteråt tog vi natten vid fiskehamnen. 

Hösten är i sin finaste skrud. Såg inte såå mycket trädfällning heller där vi körde. 

Morgondagens evangelietext var en lång en - och märklig:

vy från husbilsfönstret

 Joh. 11:21-29 (30-31) 32-45

Marta sade till Jesus: ”Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött. Men jag vet ändå att Gud skall ge dig vad du än ber honom om.” Jesus sade: ”Din bror kommer att uppstå.” Marta svarade: ”Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen.” Då sade Jesus till henne: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?” Hon svarade: ”Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen.”
Sedan gick hon hem och kallade på sin syster Maria och viskade: ”Mästaren är här och kallar på dig.” När Maria hörde det steg hon strax upp och gick för att möta honom.
(Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar där Marta hade träffat honom. Judarna som var hemma hos Maria för att trösta henne såg att hon hastigt reste sig och gick ut, och de följde efter i tron att hon gick till graven för att gråta där.)
När Maria nu kom dit där Jesus var och fick se honom kastade hon sig för hans fötter och sade: ”Herre, om du hade varit här hade min bror inte dött.” När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som hade följt med henne också grät blev han upprörd och skakad i sitt innersta, och han frågade: ”Var har ni lagt honom?” De sade: ”Herre, kom och se.” Jesus föll i gråt. Då sade judarna: ”Se, hur mycket han höll av honom.” Men några av dem sade: ”Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha gjort så att Lasaros inte behövt dö?” Jesus blev åter upprörd och gick till graven. Det var en klipphåla med en sten för öppningen. Jesus sade: ”Ta bort stenen.” Den dödes syster Marta sade då: ”Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar.” Jesus sade till henne: ”Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?” De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: ”Fader, jag tackar dig för att du har hört mig. Själv visste jag att du alltid hör mig, men jag säger detta med tanke på alla dem som står här, för att de skall tro på att du har sänt mig.” Sedan ropade han med hög röst: ”Lasaros, kom ut.” Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: ”Gör honom fri och låt honom gå.”
Många av judarna, de som hade gått ut till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom till tro på honom.

 "Gör honom fri och låt honom gå."

s.k. = såå kallad

Vi tillbringade gårdagen i den lilla byn med den stora butiken. Där fanns ett litet tivoli också.

Jag är förbi den åldern då jag skulle sätta mig i sådana rörliga manicker som där fanns, men barnbarnen ville gärna och föräldrarna var också med.

Ljudet på sådana ställen är väldigt påtagande, det tränger in i huvudet och - ja, vad gör det?

Vid något tillfälle ville jag nog ge ljudet adjektivet helvetiskt. Går det inte med mindre ljud? Men det gick ju nog att gå därifrån...

Morgondagens text (Matt. 11:20-24) handlar om bl.a. Sodom:

Jesus började anklaga de städer där han hade utfört så många underverk och förebrå dem att de inte hade omvänt sig: ”Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de underverk som har utförts hos er hade skett i Tyros och Sidon, så hade dessa städer för länge sedan omvänt sig i säck och aska. Men jag säger er: för Tyros och Sidon skall det bli lindrigare på domens dag än för er. Och du, Kafarnaum, skall du kanske bli upphöjt till himlen? Nej, du skall störtas ner i dödsriket. Ty om de underverk som har utförts i dig hade skett i Sodom, så hade staden stått kvar ännu i dag. Men jag säger er: för Sodoms land skall det bli lindrigare på domens dag än för dig.”

Det var inte slutet på staden Sodom fast den förstördes, det kommer ännu en domens dag.

(T.o.m. Wikipedia har klart för sig att Sodoms synd egentligen inte var homosexualiteten i sig utan det att de inte tog hand om de svaga och fattiga. (Därmed inte sagt att homosexuella förbindelser är ok för den som vill följa Jesus, så som jag ser det.))

Gud har talat till oss både i det han gjort, den underbara värld vi lever i och för den delen vi själva, skapade av honom, och genom sin son Jesus och det som vi läser om att han sade och gjorde i Bibeln. Hör vi det i den ljudbarriär som finns från andra sidan?

Sen gäller det för oss att välja, att svara på kallelsen....

tji fick jag

Jag tänkte för en gångs skull kommentera på en text i en annans blogg. Skrev vad jag tänkte skriva, men då jag skulle skicka iväg det, så gick det inte. Datorn klagade på att jag inte var inloggad på den mejl jag angett - det trodde jag att jag var. Men tji fick jag....

Bilden har inget med det att göra, det är en påsförslutare jag fick för bra länge sen, men jag tyckte den passade in.

Det finns en eller egentligen två gammaltestamentliga texter också för måndagen och ja, hela veckan efter pingst:

1 Mos. 11:1-9

Hela jorden hade samma språk och samma ord. När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. ”Nu skall vi slå tegel och bränna det”, sade de till varandra. De använde tegel som byggsten, och som murbruk använde de beck. De sade: ”Låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden.”
Då steg Herren ner för att se staden och tornet som människorna byggde. Herren sade: ”De är ett enda folk och har alla samma språk. Detta är bara början. Nu är ingenting omöjligt för dem, vad de än föresätter sig. Låt oss stiga ner och skapa förvirring i deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.” Och Herren skingrade dem från denna plats ut över hela jorden, och de slutade att bygga på staden. Därför kallas den Babel, ty där skapade Herren språkförbistringen på jorden, och därifrån skingrade han människorna ut över hela jorden.

4 Mos. 11:11-12, 14-17, 24-25

Mose och sade till Herren: ”Varför handlar du så illa mot din tjänare? Varför har jag råkat i onåd, varför har du gett mig hela detta folk att bära? Är det jag som är deras mor, är det jag som har fött dem? Du säger ju att jag skall bära dem i min famn, som om jag vore amma åt ett dibarn, ända fram till det land som du med ed har lovat deras fäder. Ensam orkar jag inte med detta folk, det är en för tung börda för mig. Om du skall behandla mig så, döda mig då hellre. Visa mig den nåden, så att jag slipper det onda du gör mig.”
Då sade Herren till Mose: ”Samla sjuttio av Israels äldste åt mig, sådana som du vet hör till folkets äldste och förmän. För dem till uppenbarelsetältet och låt dem ställa sig där bredvid dig. Jag skall stiga ner och tala med dig där, och jag skall ta av den ande som vilar över dig och lägga på dem. De skall hjälpa dig att bära den börda som folket är, så att du slipper bära den ensam.
Mose gick ut och talade om för folket vad Herren hade sagt. Han samlade sjuttio av folkets äldste och lät dem ställa sig kring tältet. Då steg Herren ner i molnet och talade till honom. Han tog av anden som vilade över Mose och gav åt de sjuttio äldste. När anden kom över dem greps de av profetisk hänryckning, för första och enda gången.

Intressant att Gud tog bort det gemensamma språket vid Babels torns bygge, men på pingstdagen gav han tillbaka förståelsen så att alla hörde apostlarna tala på sitt språk. 

Skulle behövas i dagliga livet nu också, att man bättre skulle förstå varandra, jag tycker att det fallerar där nuförtiden....

 

 

hjärtats samtal med Gud...

...är temat för söndagen. På bilden är det nog också ett samtal på gång. Funderar att kanske den gamla kissen (19 år?) inte ser eller hör så bra. Hon märkte inte då den yngre och lurvigare satt i skuggan under bänken först. Så då blev det en litet samtal.

Hur ser vårt samtal med Gud ut?

Texten:

Jesus sade till sina lärjungar:
”Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er. Ännu har ni inte bett om något i mitt namn. Be, och ni skall få, så att er glädje blir fullkomlig.
Detta har jag sagt er i bilder. Det kommer en tid då jag inte längre skall tala i bilder utan med klara ord låter er veta allt om Fadern. Den dagen skall ni be i mitt namn, och jag säger inte att jag skall be till Fadern för er, ty Fadern själv älskar er eftersom ni har älskat mig och trott att jag kommer från Gud. Jag kom från Fadern och trädde in i världen. Jag lämnar världen igen och går till Fadern.” Lärjungarna sade: ”Nu talar du med klara ord och inte i bilder. Nu vet vi att du vet allt, du behöver inte höra någon fråga dig. Därför tror vi att du kommer från Gud.” Jesus svarade: ”Nu tror ni. Den stund kommer, den är redan inne, då ni skall skingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, eftersom Fadern är med mig. Detta har jag sagt er för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen.” (Joh. 16:23-33)

av kärlek

gammalt foto ur lagret

Onsdagens första läsningen-text: 

Jes. 49:1-6

Hör på mig, ni kustländer, lyssna, ni folk som bor i fjärran! Herren kallade mig redan i moderlivet, han nämnde mitt namn redan i min mors sköte.Han gjorde min mun till ett skarpt svärd och gömde mig i skuggan av sin hand. Han gjorde mig till en vass pil och dolde mig i sitt koger.Han sade till mig: "Du är min tjänare, Israel, genom dig vill jag förhärliga mig." Men jag tänkte: "Förgäves har jag ansträngt mig, utan nytta förbrukat min kraft. Men min rätt är hos Herren och min lön hos min Gud." Och nu säger Herren, han som från moderlivet formade mig till sin tjänare för att föra Jakob tillbaka till honom så att Israel samlas hos honom, för jag är ärad i Herrens ögon och min Gud är min styrka han säger: Det är för lite att du bara är min tjänare som upprättar Jakobs stammar och för tillbaka de bevarade av Israel. Jag ska sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att du ska bli min frälsning ända till jordens yttersta gräns. (Citeras av Paulus i Apg 13:47 som profetia om hedningarnas frälsning. Ordet "frälsning" heter på hebreiska jeshuá(jfr namnet Jeshúa, Jesus, Matt 1:21).) (Enl. Folkbibeln och sista parentesen är deras kommentar.)

 Också för hednafolken och det är vi.