kosmiska makter

Man kan undra vad katterna ser som så fångar deras uppmärksamhet. Tror knappast det är papperssnöstjärnorna som ligger närmast till, fast en togs nog ner av ena katten tidigare. 

Första söndagen efter jul, andra läsningen-texten: 

Gal. 4:3–7

Så länge vi var omyndiga var vi slavar under de kosmiska makterna. Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen, för att han skulle friköpa dem som står under lagen och vi få söners rätt. Och eftersom ni är söner har Gud sänt sin sons ande in i vårt hjärta, och den ropar: ”Abba! Fader!” Alltså är du inte längre slav, utan son. Och är du son har Gud också gjort dig till arvtagare.

eller

Kol. 2:6–10

Ni har lärt känna herren Kristus Jesus, lev då i honom, med rot och grund i honom, allt fastare i den tro som ni har undervisats i, och låt er tacksamhet överflöda. Låt ingen göra er till fångar i de tomma och bedrägliga vishetsläror som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på Kristus. Ty i honom har hela den gudomliga fullheten förkroppsligats och tagit sin boning. Och i honom, som är huvudet för alla härskare och makter, har ni nått er fullhet.

Googlade på "kosmiska makter" och kom till en wikipedia-sida om djävulen. 

Jag brukar tala om att "det är något som flyger i luften", när plötsligt humöret svänger.  Och också då det är så mycket krig, uppror och elände i världen på alla håll plötsligt.

För katterna är det också något som flyger i luften, de håller blicken på fågelbordet, det flyger stundom mycket i luften.

Önskar ett Gott nytt fridfullt år! 

Här (klick) fanns också en önskan om Gott Nytt år!

---------------------

Har med paus emellan läst Billy Grahams bok Hjärtats tröst (Hope for a troubled heart). Måste ta paus då jag tyckte ett tag det blev för amerikanskt, men det är ju också förståeligt då ju  Billy Graham var amerikan. Men som bokens namn säger: Det finns tröst och hopp i Jesus Kristus. Det är de som själva lidit som kan ge trösten.

eld

 Menlösa barns dag, fjärde dag jul, andra läsningen-text: 

1 Petr. 4:12-16

Mina kära, bli inte överraskade av det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oväntat som hände er. Gläd er i stället över att ni delar lidandena med Kristus, ty då får ni jubla av glädje också när hans härlighet uppenbaras.

Saliga är ni om ni skymfas för Kristi namns skull, ty härlighetens ande, Guds ande, vilar över er. Det får inte hända att någon av er måste lida som mördare eller tjuv eller därför att han gör något annat ont eller blandar sig i andras angelägenheter. Men lider han som kristen skall han inte skämmas utan förhärliga Gud just som kristen.

Mörda och tjuva ska man inte, inte heller något annat ont. Men man ska alltså inte heller blanda sig i andras angelägenheter?

Hilding, katten, har inte lärt sig det än, eller tänker han att granen och dess pynt är hans angelägenhet?

Men jag svarar inte med eld, inte ens vattensprut, som jag har hört sägas ska vara bra sätt att lära dem. Det faller sig nog naturligast för mig att skärpa rösten och han brukar nog för stunden sluta.

ren

Före jul kom jag mig till Korsholms bibliotek. Det var inte där mössan, som jag saknar, hade lämnat senaste gång. Tydligen har jag tappat den någonstans, vet att när jag stiger ur bilen ibland så ramlar det saker som jag har haft i famnen och ibland märker jag det inte förrän jag kommer tillbaka till bilen.

I alla fall hade de på biblioteket gjort julpaket att låna, med bl.a. innehållet: Feel-good, Humoristisk, barnbarn & mormor, om livet och döden, och en feelgood-bok tänkte jag skulle passa, så jag lånade den. Bra idé med hemligt paket.

Tredje dag jul, aposteln Johannes dag, andra läsningen-texten: 

1 Joh. 2:28-3:3

Ja, mina barn, förbli i honom, så att vi kan stå frimodiga när han uppenbarar sig och inte behöver vända oss bort i skam vid hans ankomst. Om ni vet att han är rättfärdig, inser ni också att var och en som lever rättfärdigt är född av honom.

Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn. Det är vi. Världen känner oss inte, därför att den aldrig har lärt känna honom. Mina kära, nu är vi Guds barn, men det har ännu inte blivit uppenbart vad vi kommer att bli. Vi vet dock att när han uppenbarar sig kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se honom sådan han är. Var och en som har detta hopp till honom renar sig själv liksom han är ren.

Vi ska rena oss, men till det behöver vi hans hjälp och får ändå till sist förlita oss på hans död för våra synder. 

Boken i paketet var Fredrik Backmans Min mormor hälsar och säger förlåt. Mycket läsvärd och rolig, men också sorglig. Många mänskoberättelser och en sagovärld.

C

Frassarna har dragit ner två stickade plagg att leka med och ligga på. De har en förkärlek för ylle. De är helt vanliga katter nog, om än fotografiet blev som det blev. 

Julannandagens andra läsningen-text: 

Apg. 6:8, 11-15, 7:51-60 (samma text som i första årgången)

Stefanos var fylld av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket.

Därför skickade de fram några som skulle säga att de hört honom yttra sig hädiskt om Mose och Gud. De hetsade upp folket och de äldste och de skriftlärda, och sedan kom de och grep Stefanos och förde honom till rådet. Där fick falska vittnen träda fram och säga: ”Den här mannen angriper ständigt och jämt både denna heliga plats och lagen. Vi har hört honom säga att Jesus, han från Nasaret, skall förstöra denna plats och ändra på de seder och bruk som vi har från Mose.” Alla som satt i rådet gav noga akt på Stefanos och tyckte då att hans ansikte var som en ängels.

Stefanos sade: ”Styvnackade är ni, oomskurna till hjärta och öron. Alltid gör ni motstånd mot den heliga anden, ni som era fäder. Finns det någon profet som era fäder inte har förföljt? De dödade dem som förutsade att den Rättfärdige skulle komma, och nu har ni förrått och mördat honom, ni som fick lagen utfärdad åt er av änglar men inte har hållit den.”

När de hörde detta blev de så ursinniga på Stefanos att de skar tänder. Men fylld av helig ande riktade han blicken mot himlen och såg Guds härlighet och Jesus som stod på Guds högra sida, och han sade: ”Jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida.” Då ropade de högt och höll för öronen, och alla störtade sig över honom på en gång och släpade ut honom ur staden för att stena honom. Vittnena lade sina mantlar framför fötterna på en ung man som hette Saul. Så stenade de Stefanos, som åkallade Herren och sade: ”Herre Jesus, ta emot min ande.” Han föll på knä och ropade högt: ”Herre, ställ dem inte till svars för denna synd.” Med de orden dog han.

Tydligen finns det omskärelse också för hjärta och öron? För att inte bli så "stirriga"... 

Rubrikens C läses 'se'. Till hundra är det ännu en bit....

blodrött

Juldagens andra läsningen-text, en av dem: 

1 Joh. 4:9-16

Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder.

Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra, är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss. Han har gett oss sin ande, och därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss. Vi har sett och kan vittna om att Fadern har sänt sin son att rädda världen. Om någon bekänner att Jesus är Guds son förblir Gud i honom och han i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.

Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom.

Det kom en röd julstjärna till vårt hus, tack för den!  

Rött anses som kärlekens färg och det förekommer mycket rött till jul. 

Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. (Joh. 3:16)

I stallet var det blod och fostervatten. Vid påsken på korset var det vatten och blod.....

God Jul!

 

Jag har beslutat att inte skicka julkort i år om jag når mottagarna på annat sätt, e-mejl, whatsup, facebook osv.

Så här är julkortet till dem som läser min blogg. Fotograferade ett julkort som kommit till mig genom Taidetta ilman käsiä. Ursprungliga kortet är målat av Lissu Lundström, Siipirikko. Sen sydde jag God Jul och limmade ihop det ursprungliga  vikta kortet, satte dit lite granar innan jag fotograferade. Av någon orsak ville jag ha det mer personligt.

Fjärde advent, andra läsningen: 

Rom. 15:8-13

Vad jag vill säga är att Kristus har blivit de omskurnas tjänare för att visa Guds trofasthet och bekräfta löftena till fäderna, och att hedningarna har fått prisa Gud för hans barmhärtighet, som det står skrivet: Därför vill jag tacka dig bland hednafolken och lovsjunga ditt namn.

Det står också: Jubla, ni hednafolk, tillsammans med hans folk. Och på ett annat ställe: Lova Herren, alla hednafolk, prisa honom, alla folk. Och vidare säger Jesaja: Ishais rot, han som står upp för att regera över folken, på honom ska hednafolken hoppas.

Må nu hoppets Gud fylla er med all glädje och frid i tron, så att ni överflödar i hoppet genom den helige Andes kraft. (Folkbibeln)

Han är vårt hopp! Lova Herren, alla hednafolk! Det är vi.

en vis herre

Domherre fotograferad genom fönstret och genom en papperssnöstjärna som fanns på fönstret.

Som jag minns det klippte vi hemma då jag var liten också snöstjärnor av papper, men jag kan inte komma ihåg vilket papper vi använde till det. Det var som jag minns det inget slöseri med vitt rent papper, eller minns jag helt fel? Smörpapper fick vi nog använda till våra lekar, kanske de gjordes av smörpapper?

Tredje advent, andra läsningen-texten:

Rom. 16:25-27

Gud har makt att styrka er genom mitt evangelium och förkunnelsen om Jesus Kristus. Han har avslöjat den hemlighet som i oändliga tider varit dold men som nu har uppenbarats och gjorts känd genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning för att föra alla folk till trons lydnad. Han är den ende vise Guden, och hans är äran genom Jesus Kristus i evighet. Amen. (Folkbibeln)

Fast nu minns jag ju också Halpaheikkina eller Helppoheikki som ofta fanns på torgen när det var marknad, då köptes ofta nog någon påse allsköns papper. 

-------------

Har läst Tatueraren i Auschwitz av Heather Morris. En gripande berättelse om den tidens händelser. En överlevares berättelse. Får en att tänka till. Hur kan människorna vara sådana? Men att läsa den innan man somnar funkade inte så bra, den var alltför spännande på sina håll och alltför hemsk att läsa just innan man ska börja drömma.

vänta tåligt

Det var jobbigt för katterna i den djupa, lösa snön, men i ungdomligt mod skulle de dit - åtminstone en bit.

Andra söndagen i advent, andra läsningen:

Jak. 5:7-11

Var tåliga tills Herren kommer. Jordbrukaren ser fram mot att jorden skall ge sin dyrbara skörd och väntar tåligt på höstregn och vårregn. Ha tålamod ni också, och visa fasthet, ty Herrens ankomst är nära.

Klaga inte på varandra, bröder, så blir ni inte dömda. Domaren står utanför dörren. Ta profeterna som talat i Herrens namn till ert föredöme i att lida och visa tålamod. Ja, vi prisar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet, och ni har sett hur Herren lät det sluta, ty Herren är rik på medlidande och barmhärtighet.

Det kan ju hända att det under snön fanns smådjur som sökte sig till fågelmatningsstället och de hörde något under snön. 

Här (klick) finns också skrivet en fundering om Job

Betyder kanske att det är onödigt att klaga på snön, den kommer ju nog att smälta. Det kommer en vår om än det är länge dit än. 

----------------

En bok fastnade vid besök till biblioteket: Prins Harry Den andre. (Engelska versionens titel: Spare - jag skulle hellre ha översatt det Reserv.) Engelska kungligheter har sina lidanden, vanligt folk har andra lidanden, så här andra advent... 😏 (Fast egentligen är kungligheter nog vanligt folk, jag tror inte på det där blåblodiga, de reagerar som vanligt folk på annat folk och olika regler och övertramp av regler, vilket ju också kom fram i boken.)

Kom!

  

Testade adventsljusstaken, ibland lyste den, ibland inte.

Nytestamentliga texter för veckan efter första advent, den andra: 

Upp. 22:12-17

”Se, jag kommer snart och har med mig lön att ge åt var och en efter hans gärningar. Jag är A och O, den förste och den siste, början och slutet.

Saliga de som tvättar sina kläder rena. De skall få tillgång till livets träd och få gå in i staden genom dess portar. Men utanför är hundarna och trollkarlarna och horkarlarna och mördarna och avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och lever i den.

Jag, Jesus, har sänt min ängel till er för att vittna om detta i församlingarna. Jag är skottet från Davids rot och hans ättling, den strålande morgonstjärnan.”

Och Anden och bruden säger: ”Kom!” Och den som hör det skall säga: ”Kom!” Och den som törstar skall komma. Och den som vill skall fritt få dricka av livets vatten.

Adventsljusstaken fick inte komma sig i fönstret, eftersom det var så osäkert med det elektriska. (Skulle  ju ha passat till tisdagens inlägg.)

Glad självständighetsdag!

Jag fick nertaget ur vävstolen det som fanns där sedan länge. Mattdukarna passar ju bra till jul. Det blev lång paus då jag började med sicksackduken, men så blev den. Katten gillar tydligen nog den. 

Självständighetsdagens andra läsningen-text, en av dem: 

Apg. 17:24–30

Gud är den som har skapat världen och allt som finns i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel gjorda av människohand. Han låter sig inte heller betjänas av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt. 

Av en enda människa har han skapat alla människor och folk till att bo över hela jorden, och han har fastställt bestämda tider och gränser inom vilka de ska bo. Det gjorde han för att de ska söka Gud och kanske kunna treva sig fram och finna honom, fast han inte är långt borta från någon enda av oss.

För i honom är det vi lever och rör oss och är till, så som även några av era egna skalder har sagt: Vi är av hans släkt. Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi. Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han alla människor överallt att omvända sig. (Folkbibeln)

Sen fortsätter texten med: 

Han har nämligen bestämt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet genom en man som han har utsett, och han har erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda."

Och den mannen är Jesus.  

Då jag knöt upp fransarna märkte jag nog att det blivit fel på några ställen, jag hade överträtt gränserna som mönstret gav. Jag hade fått dåligt skäl (inte då alltså orsak utan mellanrummet mellan övre varp och undre varp, som skälkäpparna vid trampning åstadkommer) på den gamla vävstolen. Det syntes inte heller direkt då det var på undersidan, jag borde ju ha kollat....

Om gränserna är oklara, kan man överskrida dem i misstag. 

Sen finns det ju folk som vill överskrida gränser, med vad det sen för med sig....

 

liv

Det här är inte livets träd, men stundom är det mycket liv i det. 

Nytestamentliga läsningar för veckan efter första advent: 

Upp. 2:1-5, 7

Skriv till ängeln för församlingen i Efesos:
Så säger han som håller de sju stjärnorna i sin högra hand, han som går bland de sju lampställen av guld. Jag känner dina gärningar, din möda och din uthållighet och vet att du inte kan tåla onda människor. Du har prövat dem som kallar sig apostlar men inte är det, och du har funnit att de är lögnare. Du är uthållig, du har tålt mycket för mitt namns skull och du har inte tröttnat. Men det har jag emot dig, att du har övergett din första kärlek. Tänk på varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör samma gärningar som förr. Annars kommer jag till dig och flyttar bort ditt lampställ, om du inte omvänder dig. 

Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna! Åt den som segrar skall jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.

Vers 6, som är utlämnad i den här texten lyder enligt Folkbibeln med Folkbibelns kommentar: 

Men den fördelen har du: att du hatar nikolaiternas gärningar✱ som också jag hatar.

✱nikolaiternas gärningar: Nikolaiterna var troligen en sekt med lös sexualmoral (2:14-15). Det grekiska namnet Nikolaus har samma betydelse som det hebreiska namnet Bileam, "folkets besegrare".

Allvarliga texter!

Fåglarna i trädet väntar på mat, eller sin tur att rymmas vid fågelbrädet. Det är trevligt när man kommer ut för att fylla på mat på bordet, då hörs fågelkvitter också på vintern. Jag tänker att de ropar ut till de andra: Nu kommer maten!

 

Glad adventstid!

 

Det var så mörk bild i senaste inlägg, så jag måste öppna dörren och ta en bild av soluppgången till dagens inlägg. Katterna var redan inne, annars skulle de nog ha kommit insmitande, det är de bra på. Sällan smiter de lika lätt ut, då måste de snusa, fundera, och stå i dörren länge innan de går ut. 

Andra läsningen-text för första advent: 

Upp. 3:20-22

Kristus säger: ”Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. Den som segrar skall jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag har segrat och sitter hos min fader på hans tron. Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!”

Han knackar på, men vi måste öppna själv om vi vill ha in honom.

Den ena katten kan nog jama så vi hör, men den andra är jag inte säker än att den förstår att jama högt så vi hör, så vi kollar alltemellanåt om han finns där utanför och väntar. Han trivs tydligen bra ute också trots kylan, men maten ger vi här inne. Vad han hittar där ute att äta vet vi ju inte.

mörkt

Fotot är taget genom fönstret på natten för någon månad sedan, tydligen har jag vaknat av någon orsak, och det är månen som syns bakom pelaraspen. 

 

Domsöndagens första läsningen-text: 

Mal. 4:1-2

Se, dagen kommer, den brinner som en ugn. Då ska alla högmodiga och alla som gör det onda vara som halm. Dagen som kommer ska bränna upp dem, säger Herren Sebaot, den ska varken lämna rot eller kvist. Men för er som vördar mitt namn ska rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då ska ni komma ut och hoppa likt kalvar som släpps ur sitt bås. (Folkbibeln)

Här finns också ordet "vörda", som i förra inlägget. 

Rättfärdighetens sol känner jag inte till, men vanliga solen skulle nog ta fram att fönstret är smutsigt och behövde putsas. (Nu är fönstret tvättat och trots det finns en frusen spindeltråd tvärs över på utsidan, trots kylan!?)

Som jag minns det var nog alla kossorna glada att få komma ut första gången på våren, då de blev utsläppta ur fähuset, där de stått/legat i sina bås hela vintern. Ungkorna/kvigorna hoppade lite extra, så också alla barn familjen (kanske ändå inte de riktigt små) skulle vara med och vakta så de kom sig till hagen och ingen annanstans. 

Men jag har läst alltför många Mamma Mu-böcker, blir lite bortblandad av att hon går ut och in tillbaks nästan hur som helst ur både fähus och hage. Sven Nordqvists Kackel i grönsakslandet är mera så som jag minns kor som rymt ur hagen på något sätt. Och Pettsons och Findus' reaktioner på kornas trampande i trädgården känner jag också igen.

(Domsöndagen är sista söndagen i kyrkoåret och nästa söndag är det första advent och nytt kyrkoår. Jag har skrivit första läsningen-texter i tre år nu (oj, vart for de åren!?), och kyrkoårskalendern som jag kollar texterna i, går i tre års-cykler, så nu torde jag byta till andra läsningen-texter från första advent.)

Jag är alltså ingen vän av black friday, week, month eller year, trots fotot. Jesus kom för att vi skulle ha frid också på domedagen. 

                                                                                        Tänd ett ljus (youtube), men det är nästa vecka.

ett val

Man kan undra om kattungarna har valt utifrån färg var de vill ligga? Bilden är tagen i augusti så de är inte så här små längre, ryms kanske inte längre inom rutorna.

Söndagens första läsningen-text:

Mal. 3:13-18

Ni har talat hårda ord mot mig, säger Herren. Men ni säger: ”Vad har vi sagt mot dig?” Ni har sagt: ”Det är meningslöst att tjäna Gud. Vad vinner vi på att hålla hans bud och gå sörjande inför Herren Sebaot?
 

Nu kallar vi de högmodiga lyckliga. De som handlar gudlöst får framgång, de sätter Gud på prov och kommer undan med det.”
 
Men då talade de som vördar Herren med varandra, och Herren hörde och lyssnade. En minnesbok skrevs inför honom för dem som vördar Herren och respekterar hans namn. De ska vara min dyrbara egendom, säger Herren Sebaot, den dag jag utför mitt verk. Jag ska förbarma mig över dem så som en man förbarmar sig över sin son som tjänar honom.

Då ska ni åter se skillnaden mellan den rättfärdige och den gudlöse, mellan den som tjänar Gud och den som inte tjänar honom. (Folkbibeln)

Undrar om unga av idag vet vad ordet "vörda" betyder?  Enligt synonymordboken: Sätta högt i stället för att förakta, respektera i stället för att håna. 

"Vad vinner vi på" i texten är något typiskt för idag, tycker jag. 

"den dag jag utför mitt verk" i texten, är det månne en profetia om Jesu frälsningsverk? Ännu är nådens tid, vi kan söka Gud och finna honom utan att gå under eftersom Jesus dog för våra synder på korset.

----------------

Har läst Tilltalad, valda texter av Frank Mangs. Enkla, skarpa texter, klart språk. Väl värd att läsas. Om jag förstått det rätt är texterna skrivna av Frank Mangs men boken är utgiven av Frank Mangs-fonden, står inte om de varit utgivna annanstans tidigare, alltså valda av Frank Mangs till att utgivas, eller utgivna efter hans död. Han dog 1994 samma år som boken gavs ut. 

----------------

hur länge

Jag vet inte hur länge vävningen har stått still, och sett ut så här, men länge är det. Men nu har jag börjat försöka igen, få se om det håller i sig.... Ser ganska rörigt ut.

Söndagens första läsningen-text: 

Jer. 29:4-7

Så säger Herren Sebaot, Israels Gud, till alla de deporterade som han fört bort från Jerusalem till Babylonien: Bygg er hus och bo i dem. Plantera trädgårdar och ät frukten från dem. Ta er hustrur och avla söner och döttrar, ta hustrur åt era söner och ge era döttrar åt män, så att de föder söner och döttrar. Bli flera där, inte färre! Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren för den. Ty dess välgång är er välgång.

Senare i samma kapitel, profeterar Jeremia att de skulle bo 70 år, en generation, i Babel/Babylonien, sen skulle Gud själv ordna för deras återkomst till Israel. Han verkar både vilja och gärning.

Det finns en plan - också för väven.  Fast det är som ett pussel som ska läggas för att man ska se vad det blir för bild, eller som bilden av en krossad glasruta jag sett på fb med texten att det är från Ikea, bara att sätta ihop - fast det funkar ju inte med glas, där tarvas det nog mycken värme också, som väl inte fanns med i "paketet". Och väven vet jag ju inte om jag får färdig heller eller om jag måste göra om något (läs: riva opp). 

-----------------

Har läst en bok: Och bergen svarade av Khaled Hosseini. Fick mig att minnas henne som hade många barn från förr (enligt dagens mått) och just fått ett till. Hon fick frågan av en som inte hade fått några barn om hon inte skulle kunna ge bort den yngste åt dem. Det kunde hon inte och hon hade svårt att förstå att man kan tänka så. 

Sällan hör man nuförtiden om adoption, finns den möjligheten kvar eller är det bara abort som gäller för oönskade barn/barn som man inte ekonomiskt klarar av att ta hand om? (Det kan ju hända att abort är billigare för staten?)

Barn - och barnbarn - är en rikedom. - Glad farsdag alla pappor!

 

vad?

Den här hittade jag på golvet, minns inte om den har varit på tapeten tidigare i bloggen. (Har bloggen tapeter?) 

Det hände sig länge sen att jag behövde en värmedyna för mina axlar, men den gamla värmedynan gick inte att hitta. Alltså hämtade jag en udda socka (då tvättmaskinen ätit upp den andra?), fyllde med ris och knöt ihop. Tyckte det behövdes lite ögon och en mun. Den fungerade bra som värmedyna då, sen hittade jag ju förstås den gamla värmedynan senare.

Söndagens första läsningen-text:

1 Mos. 13:5-11, 14-16

Också Lot, som vandrade tillsammans med Abram, hade får och kor och tält. Landet räckte inte till för dem båda; de hade så mycket boskap att de inte kunde bo på samma plats, och det uppstod stridigheter mellan Abrams herdar och Lots. (På den tiden bodde kanaaneerna och perisseerna i landet.) Då sade Abram till Lot: ”Inte skall det råda osämja mellan mig och dig eller mellan mina herdar och dina. Vi är ju av samma släkt. Ligger inte hela landet öppet för dig? Gå du din egen väg. Går du åt vänster så går jag åt höger, och går du åt höger så går jag åt vänster.” Lot såg ut över Jordanslätten, han såg hur vattenrik hela trakten var. Ända fram mot Soar var den som Herrens trädgård, som Egyptens land. Detta var innan Herren ödelade Sodom och Gomorra. Och Lot valde Jordanslätten och flyttade österut. Så skildes de från varandra.

(v. 12-13  Abram bodde kvar i Kanaans land, och Lot bodde i städerna på slätten och drog med sina tält ända bort mot Sodom. Men Sodoms män var onda och stora syndare inför Herren. (Folkbibeln))

När Abram och Lot hade skilts åt sade Herren till Abram: ”Se dig omkring från den plats där du står, åt norr och söder, öster och väster. Hela det land som du ser skall jag ge åt dig och dina ättlingar för all framtid. Jag skall låta dina ättlingar bli som stoftkornen på jorden: kan någon räkna dem, skall också dina ättlingar kunna räknas.”

Det var "stoftkornen" i texten som fick mig att tänka på värmesockan/bilden som fanns i kameran, då ju allt ska fotas nuförtiden. När/Om sockan går sönder, det syns inte på bilden men den var välanvänd, så blir det ju nog en del "stoftkorn".  

Löftet om ättlingarna gavs innan Abram hade fått några barn, senare kom Ismael och Isak. 

många färger

Alla helgons dagens första läsningen-text:

Jes. 60:18–21

Man ska inte mer höra om våld i ditt land eller förödelse och förstörelse inom dina gränser, utan du ska kalla dina murar för frälsning och dina portar för lovsång. Solen ska inte mer vara ditt ljus om dagen, månen ska inte lysa dig med sitt sken. Herren ska vara ditt eviga ljus, din Gud ska vara din härlighet. Din sol ska inte mer gå ner, din måne inte mer avta, för Herren ska vara ditt eviga ljus och dina sorgedagar ska vara slut. Då ska alla i ditt folk vara rättfärdiga och besitta landet för evigt, som ett skott av min plantering, som ett verk av mina händer för att förhärliga mig. (Folkbibeln)

Något att se fram emot!

Planteringen på bilden är helt mänsklig, tror inte någon av träden/busken är självsådda heller. Men Gud kan ju använda mänskors händer också. Han verkar ju både vilja och gärning. Så jag får glädja mig åt färgprakten. 

Men sen kom ju snön, ordentligt, så nu får jag glädja mig åt den!?

------------

Har läst Rudyard Kiplings Djungelboken. Första gången utgiven 1894, den jag läste var översatt till svenska 1951-52. Fortfarande fascinerande. Jag ville läsa den då jag läst för barnbarnen en barndjungelbok (baserad på filmen?) som jag inte tyckte stämde med den gamla jag läst tidigare. Hur mycket kan de ändra och fortfarande säga att det är samma? Men det är ju översättningar jag har läst, inte originalet.

Har lyssnat på denna från Youtube (3 timmar musik) då det har fortsatt efter att jag spelat någon lovsångsvideo. Rita mig nära dig heter den på svenska. Låter ju nog poetiskt egentligen, men förstår ju att det inte är det som är meningen då engelska texten är Draw me close to you.

värme

Jag kom till köket då såg jag detta och måste fotografera innan jag sjasade ner katterna från spisen. De ska inte ligga på spisen, enligt mitt huvud. 

Dagens första läsningen-text: 

Jer. 15:19-21

Därför säger Herren så: Om du vänder om låter jag dig komma tillbaka, och du ska få tjäna mig. Om du skiljer det äkta från det oäkta ska du bli som min mun. Folket ska vända tillbaka till dig, men du ska inte vända tillbaka till dem. 

Jag ska göra dig till en fast kopparmur mot detta folk. De ska strida mot dig, men de kan inte besegra dig, för jag är med dig för att hjälpa dig och rädda dig, säger Herren. Jag ska rädda dig ur de ondas våld och befria dig ur våldsmännens hand. (Folkbibeln)

Katterna skilde det äkta från det oäkta. Nuförtiden finns det ju "eld" som inte avger värme utan bara ger ett sken av eld. Men värmen avslöjar att det är äkta vara. 

Bör kanske sägas att det inte brinner inne i spisen, det syns då fläkten inte snurrar, det har varit eld så spisen är ännu lite varm. I kastrull och kaffekanna är det vatten, som används som diskvatten sedan (alltså vi diskar för hand), Innan dess magasinerar det värme. Det händer, men mera sällan, att vi lagar mat på spisen. Varmvatten finns nog också i kran, tack och lov. 

(Bibel2000 har inte "äkta från det oäkta" utan "om ditt tal är lödigt och utan slagg", är det mer förståeligt?)

Ps. I veckan ringde det från en firma (jag har alltid svårt att höra varifrån) och erbjöd en tablett till billigt pris. Jag kom mig inte för att fråga om det var medicintablett och vilken medicin i så fall, eftersom jag då hade hört varifrån han ringde. Det kunde ju ha varit en sugtablett, som ofta är på tapeten hos oss nuförtiden (inte bokstavligen på tapeten). Inte heller var det Sisu, som jag minns att mamma använde på äldre dar. Eller för den delen en liten duk att sätta under tallriken på matbordet. Men jag tackade nej, jag vill ha vaxduk på köksbordet. - Varför ska det vara så många olika möjliga tolkningar på samma ord?

Ja, och så var det vintertid igen.... men det har det ju varit ute länge redan....

Pss. Vaknade tidigt och tände i nämnda vedspis och använde då en tidning som hjälpmedel. Jag såg en text där att vi borde använda mera marknadsföring i kyrkan och föra fram den som mindfulness. I mitt huvud har båda orden, marknadsföring och mindfulness en något negativ klang. Ingenting som jag tycker passar ihop med kyrkan, där ska det vara äkta vara (den bästa marknadsföringen) och Jesus som Herre.

Herren vår rättfärdighet

Det är Böndagen för fred, mänskliga rättigheter och internationellt ansvar, med gammaltestamentlig text: 

Jer. 23:1–6

Ve de herdar som fördärvar och skingrar fåren i min hjord! säger Herren. Därför säger Herren, Israels Gud, så om de herdar som vallar mitt folk: Det är ni som har skingrat mina får och drivit bort dem och inte sett till deras bästa. Men se, jag ska straffa er för era onda gärningar, säger Herren. 

Jag ska själv samla dem som finns kvar av mina får ur alla de länder dit jag fördrivit dem, och jag ska föra dem tillbaka till deras betesmarker. Där ska de bli fruktsamma och föröka sig. Jag ska sätta herdar över dem som ska valla dem, och de ska aldrig mer behöva vara rädda eller modlösa, och ingen av dem ska saknas, säger Herren.

Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag låter en rättfärdig telning växa upp åt David. Han ska regera som kung och handla med vishet, han ska utöva rätt och rättfärdighet i landet. I hans dagar ska Juda bli frälst och Israel bo i trygghet, och detta är det namn man ska ge honom: Herren vår rättfärdighet. (Folkbibeln)

Telningen växte upp, verkade, blev dödad, begravd och uppstod igen, uppfor till himlarna. Så då är det Hans dagar fortfarande. Han är vår rättfärdighet. 

Och det gäller fast hur datorn bråkar, så nu undrar jag om jag kommer mig in hit på sidan mera, försökte mycket/tryckte på många knappar innan jag hittade en omväg in. Hann bli lite irriterad....

staket

Kom oss med barnbarnen på en stadsresa, nästan, vi höll oss i utkanten av stan.  Men där träffade vi denna figur, som gillades av barnbarnen. Jag började fundera varför de hade staket runt draken. Vem ska skyddas han eller vi? Men barnbarnet plockade lite gräs åt honom.

I alla fall struntade barnen i staketet. Visste förmodligen inte de heller varför det fanns där. 

I vilken ålder lär sig barnen att staket ofta betyder att de inte får gå dit? Hos oss har grannens staket mest lockat till klättring, vilket absolut är förbjudet - åtminstone då jag ser det (hjälper ju inte alltid att säga till heller). 

De enda staket vi har är vintertid gallren runt vissa buskar som hjortarna/hararna tycker om att beta av. Ja, och så finns det en början till stenmurshinder på en gammal väg som inte får användas som väg mera eftersom det tydligen bara får finnas en väg till varje tomt här och det gjordes en annan infart. En färdig stenmursstump finns också där det tidigare fanns ett stenröse. Den tappade sin poäng när den nya infarten gjordes, men är kvar ändå

Söndagens första läsningen-text: 

5 Mos. 31:6-8

Mose sade till folket:
”Var tappra och starka! Var inte rädda och låt er inte skrämmas av dem, ty Herren, din Gud, går själv med dig. Han skall inte svika dig, inte överge dig.”

Så kallade Mose till sig Josua och sade till honom inför alla israeliterna: ”Var tapper och stark! Ty du skall föra folket in i det land som Herren med ed lovade deras fäder att ge dem, och du skall göra det till deras egendom. Herren skall själv gå före dig. Han skall vara med dig. Han sviker dig inte och överger dig inte. Var inte rädd, tappa inte modet!”

 Rädsla är nog också ett staket. (Tacksam att draken inte var levande!)

------------------

Har läst en bok: Hila Blums Att älska sin dotter. Märklig roman om gränser mellan förälder och barn. (Påminde mig om ett urklipp jag haft någongång någonstans, men tydligen städat bort i någon drive. Nu minns jag inte helt hur det gick.)

Sen kom vi oss att se filmen Jesus Revolution. Där överskreds också många mänskliga staket, men Jesus var med. Dörrar stängdes och andra öppnades.

(Datorn har bråkat så det kan se annorlunda ut nu på sidan, men hoppas det inte blir något oöverkomligt hinder.)

fin, eller stämplad?

En stor björk har återigen tagits ned med hjälp av granne med traktor. 

När man ser innandömet inser man att det nog var nödvändigt eftersom både elledningar och hus fanns inom räckhåll vid eventuellt fall i storm.

Söndagens första läsningen-text:

Jes. 8:11–15

Detta är vad Herren sade till mig när han grep tag i mig och varnade mig för att följa samma väg som detta folk: ”Kalla inte allt för stämpling som detta folk kallar stämpling. Frukta inte det som de fruktar, bäva inte för det. Inse att det är Herren Sebaot som stämplar mot er – honom skall ni frukta, honom skall ni bäva för. Ja, han stämplar mot Israels båda folk, han skall bli en sten som de snavar på och en klippa som de stöter emot, och för Jerusalems invånare skall han bli en snara och en fälla. Många skall snava på den, falla och krossas, snärjas och fångas.”

1 Petr. 2:7-8 talar också om denna klippa.

-------------------

Har läst en roman av Lotta Frantz: Uppgörelser. Bra bok nog, om att allt inte alltid är som det ser ut att vara och om mobbning.

 

därför

Bilden är från samma tillfälle/promenad som förra inlägget, åt andra hållet.

Söndagens första läsningen-text:

5 Mos. 10:12-13

Och nu Israel, vad begär Herren din Gud av dig? Bara att du fruktar Herren din Gud, att du vandrar på alla hans vägar, att du älskar honom och att du tjänar Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ, så att du håller Herrens bud och hans stadgar som jag i dag ger dig för att det ska gå dig väl. (Folkbibeln)

Bibeln begär inte att vi ska kunna gå på vatten, om än det berättas om en gång då Petrus gick, åtminstone  en bit. - Jag är tacksam att jag inte behöver gå på vatten.

Herrens bud och stadgar är till för att det ska gå mig/dig väl.  

                                                - Herre, förbarma dig över Israel och palestinierna!

En stor glädje är det att träffa en del av sina syskon och konstatera att alla jag träffade ännu stod på egna ben och verkade må bra, även om de flesta har mesta livet bakom sig. Livet har nog ändrat en hel del sedan vi var unga.

rätt eller fel

Jag kom mig på en liten promenad, det har blivit mest cykling under sommaren. Den närbelägna älven hade mycket vatten i sig. 

Veckan har också en text för adertonde söndagen efter pingst:

Amos 5:21-24

Jag avskyr era fester, jag hatar dem, jag står inte ut med era högtider. När ni offrar till mig och kommer med era gåvor vill jag inte veta av dem, jag vill inte se åt era offer av gödboskap. Låt mig slippa dina psalmer, jag vill inte höra ditt strängaspel! Men låt rätten välla fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström!

Flödar rätten i vårt land? (och det är inte maträtten det är frågan om, men kanske rätten till mat?) 

Rättfärdigheten, Jesu rättfärdighet finns för den som vill ta emot hela paketet.

...............

Hade lånat några böcker till från bibioteket, började läsa, men sen ville jag inte mera, så jag kollade här på bloggen via sökrutan. Jag har ju redan läst dem, så då behöver jag inte mera..... Det var inga feelgood-böcker.

med eller utan vingar

Amiralfjärilen fotades genom vårt köksfönster, då den solade sig. Det sägs att det är höstens sista fjäril man ser här hos oss. Den har nog synts tidigare också i sommar.

Av någon orsak kommer jag att tänka på vingförsedda varelser då det är frågan om änglar, det är ju barnens och änglarnas dag, mikaelidagen.

Mikaelidagens första läsningen-text:

2 Mos. 23:20-23

Herren sade:
”Se, jag sänder en ängel framför dig för att skydda dig på vägen och föra dig till den plats som jag har bestämt. Rätta dig efter honom och lyssna till honom! Sätt dig inte upp mot honom; han kommer inte att förlåta sådant trots, ty det är jag som handlar i honom. Men om du lyssnar till honom och gör allt vad jag säger, skall jag vara dina fienders fiende och dina motståndares motståndare. Min ängel skall gå framför dig och föra dig till amoreerna, hettiterna, perisseerna, kanaaneerna, hiveerna och jevuseerna, och jag skall utplåna dem.”

Det här är sagt till Israels folk, också vuxna, det är inte bara barn som behöver änglar.  

Änglar kan nog också se ut som mänskor eftersom man kan få änglar som gäster då man är gästvänlig, alltså änglar utan vingar och det finns stora och små änglar efter behov, tänker jag. Svarta änglar sägs det också finnas, fast dem ska man väl inte lyda. Ofta är fjärilar svarta om de lägger ihop vingarna. 

Men jo, hårda ord för de folkgrupper som skall utplånas..... - om jag förstod fortsättningen rätt så var det för avguderiets skull. Var står Finlands folk i det hänseendet...? - Herre, förbarma dig!

............

Lånade från biblioteket Ann-Helen Attianeses bok Innan vi blir fåglar. Talande poesi och ja, ibland är det svårt att vara människa och i slutändan behövs mycken förlåtelse. - Fåglar är också vingförsedda varelser. 

En annan bok, också från bibioteket: En gycklares årsberättelse av samma författare. Kåserier kallade författaren åtminstone en berättelse. Berättelser ur livet, som jag tyckte det var trevligt att känna igen sig i. T.ex. en berättelse om mamma som fortfarande är med i allt berättaren gör trots att mamman är död. 

Hon kallade inte sin mamma för ängel, men det är vanligt av somliga att säga om någon som dött att de blivit en ängel. I bibeln står det om de döda som uppstått att de är "som änglar" (min kursivering) (Luk 20:36).

den som lever får se

Hur det gick med vår björnbärsbuske skrev jag om i maj (klick). 

Nu i höst har den börjat blomma (bilden), finns nog ingen chans att den kan få bär ännu, tänker jag. 

Söndagens första läsningen-text: 

Job 19:25-27

Men jag vet att min återlösare lever, att han till sist ska träda fram över stoftet. 

 

När sedan min sargade hud är borta, ska jag i mitt kött skåda Gud. Jag själv ska få skåda honom, jag ska se honom med egna ögon, inte med någon annans. Därefter längtar jag i mitt innersta. (Folkbibeln)

Job hade väl nog gett opp om något gott liv under allt sitt lidande, om man läser hela Jobs bok. Han hade ändå det hoppet kvar av återlösning och att själv få skåda Gud med egna ögon, inte med någon annans. 

Sen i slutet av boken blev det ju ändå så att han fick igen dubbelt av allt han tidigare ägt, och en ny familj, hustru och barn och barnbarn. Han levde ännu 140 år till. Sen dog han mätt på att leva och fick väl då äntligen se Gud med egna ögon.  

Jag kom mig att se Fem biskopar från Arenan (klick), där berättade Erik Vikström om boken han skrev: Boken om Gurli, Uppenbarelser i sjukrummet. Jag har nog läst den länge sen, men mindes inte, så den plockades fram och är kvällsläsning just nu. Fantastiskt vad hon fick uppleva där hon låg på sjukbädden!

Omsorg - var inte rädd

Vi kom oss på en husbilsresa till Norrskata igen - blir det flera?. På vägen ner tog vi paus vid Lankoski (tydligen heter det Långfors på svenska!). Det fanns gott om vatten i forsen. Men klippan (?) under bron verkade nog klara av att dela på vattenmassorna till båda sidor.

 Söndagens första läsningen-text: 

1 Kung. 17:1, 8-16

Tishbiten Elia, som kom från Gilead, sade till Ahab: ”Så sant Herren Israels Gud lever, honom som jag tjänar: Under de här åren ska varken dagg eller regn falla, om inte jag säger det.”

  

Och Herrens ord kom till honom: ”Gå bort härifrån och bege dig österut och göm dig vid bäcken Kerit öster om Jordan. Du ska dricka ur bäcken, och jag har befallt korparna att ge dig att äta där. Då gick han bort och gjorde som Herren hade befallt. Han gick till bäcken Kerit öster om Jordan och stannade där.  Korparna kom till honom med bröd och kött på morgonen och med bröd och kött på kvällen, och han drack ur bäcken. Men efter en tid torkade bäcken ut, eftersom det inte regnade i landet.

Då kom Herrens ord till Elia. Han sade: ”Bryt upp och gå till Sarefat, som hör till Sidon, och stanna där. Se, jag har befallt en änka där att ge dig mat.” Han bröt upp och gick till Sarefat.

När han kom till stadsporten, fick han där se en änka som samlade ved. Då ropade han till henne: ”Hämta lite vatten åt mig i kärlet, så att jag får dricka.” När hon gick för att hämta det, ropade han efter henne: ”Ta också med en bit bröd åt mig.” Men hon svarade: ”Så sant Herren din Gud lever, jag har inte en kaka bröd, utan bara en näve mjöl i krukan och lite olja i kannan. Jag håller just på att samla ihop ett par vedpinnar och ska nu gå hem och laga till det åt mig och min son. Vi ska äta det och sedan dö.” 

 

Då sade Elia till henne: ”Var inte rädd. Gå och gör som du har sagt. Men laga först till en liten kaka åt mig och bär ut den till mig. Laga sedan till åt dig och din son. För så säger Herren, Israels Gud: Mjölet i krukan ska inte ta slut, och olja ska inte fattas i kannan fram till den dag då Herren låter det regna på jorden.” Då gick hon och gjorde som Elia hade sagt. Hon hade sedan att äta en lång tid, hon själv, sonen och hennes husfolk. Mjölet i krukan tog inte slut och olja fattades inte i kannan enligt det ord som Herren hade talat genom Elia. (Folkbibeln)

Då jag kollat de andra gångerna jag skrivit om vuxenlägret på Norrskata (klick) så måste jag ännu  kolla om jag hade fotograferat den lilla tallplantan för den fanns ju  nog där ännu, trots att det fällts träd nästan varje år. Just vid sidan av vår husbil finns den, mellan björkarna som också finns kvar än.

Husbilen bar oss också ända hem, om än det känns som att vägen har blivit längre med åren. Gud har omsorg om oss, det tackar vi för. 

Bilden "varthän" vid sidan av texten (sidebar) är också från Norrskata länge sen, båten fanns inte kvar på den platsen mera, kanske någon annanstans. 

en plats i solen

Vilding

Söndagens första läsningen-text: 

Jes. 24:14-16 (temat är tacksamhet)

De höjer sin röst och ropar av fröjd, de jublar högt från havet över Herrens höghet: "Ära därför Herren i öster, ära i havsländerna Herrens, Israels Guds, namn." Från jordens ände hör vi lovsånger: "Ära till den Rättfärdige!" (Folkbibeln)

Sen fortsätter texten: 

Inte Odradek men en oggligronk
och en spindel

Men jag sade: Jag förgås, jag förgås, ve mig! Förrädare förråder, förrädiskt förråder förrädarna. Fruktan, fallgrop och fälla väntar er, ni jordens invånare.

Rubriken över hela kapitlet är Den stora domen över hela jorden.

Verserna 14-16 verkar för mig som det lugna ögat mitt i stormen. 

Det fick mig att tänka på berättelsen från gammalt om tanten som var på ett kristligt möte och de andra mötesdeltagarna klagade på att det var ett så tråkigt möte, Hon sade: På min plats var det härligt.

....................

Har läst en roman från biblioteket: Blad ur höstens arkiv av Bo Carpelan. Och ja skriva kunde han, bra beskrivning av ålderdomen. Odradek, som han skrev om, fick jag aldrig klart för mig vad det är. Har via Google förstått att jag borde ha läst Kafka för att veta. Det fanns små ljusglimtar i boken, men den verkliga, uppståndelsen till en ny värld att hoppas på saknade jag.

allt har sin tid?

Vi kom oss med husbilen till Frank Mangs center på en bibel-, bön- och fastedag. 

De hade byggt om ett fähus till kapell med kök och samlingsrum, mycket fint gjort, blev snyggt, men ändå syntes det lite av ursprunget. Ingen dynga dock i dyngston. 

Kändes som att det var en avskild plats, avskild för Herren. 

Söndagens första läsningen-text:

1 Sam. 24:9-12, 17-21

David drog upp därifrån och höll till bland En-Gedis bergfästen.När Saul kom tillbaka från filisteerna berättade man för honom att David var i En-Gedis öken. Då tog Saul tretusen män, utvalda ur hela Israel, och gav sig av för att söka efter David och hans män på Stenbocksklipporna. När han kom till fårfållorna vid vägen fanns där en grotta. Dit gick han in för att uträtta sina behov.
Men David och hans män satt längst inne i grottan. Davids män sade till honom: ”Detta är nu dagen som Herren har talat till dig om: Se, jag ger din fiende i din hand, och du kan göra vad du vill med honom.” Då reste David sig och skar obemärkt av en flik på Sauls mantel. Men efteråt slog Davids samvete honom för att han hade skurit av fliken på Sauls mantel. Han sade till sina män: ”Aldrig inför Herren att jag skulle göra detta mot min herre, mot Herrens smorde, att räcka ut min hand mot honom! Han är ju Herrens smorde.” David höll tillbaka sina män med stränga ord och lät dem inte överfalla Saul.
Och Saul reste sig och gick ut ur grottan och fortsatte sin väg. 

Då reste sig också David och kom ut ur grottan och ropade efter Saul: ”Min herre och kung!” När Saul såg sig tillbaka, böjde David sig ner med ansiktet mot jorden och bugade sig. Han sade till Saul: ”Varför lyssnar du till sådana människor som säger att David vill din olycka? Nu har du sett med egna ögon hur Herren i dag gav dig i min hand i grottan, men jag skonade dig när man uppmanade mig att döda dig. Jag tänkte: Jag ska inte räcka ut handen mot min herre, för han är Herrens smorde. Se här, min fader, se här fliken av din mantel i min hand. Genom att jag skar av din mantelflik och inte dödade dig kan du se och förstå att jag inte har något ont eller brottsligt i sinnet och att jag inte har syndat mot dig. Men du jagar mig för att ta mitt liv. 

................

När David hade sagt detta sade Saul: ”Är det din röst, min son David?” Och Saul brast i gråt och sade till David: ”Du är mer rättfärdig än jag, för du har gjort gott mot mig trots att jag gjort ont mot dig. Du har i dag visat din godhet mot mig och inte dödat mig när Herren överlämnade mig i din hand. När man möter sin fiende, brukar man då låta honom gå sin väg i frid? Må Herren löna dig med gott för det du gjort mot mig i dag. Nu vet jag säkert att du ska bli kung och att Israels kungadöme ska förbli i din hand.

David lyssnade till sitt samvete, om än det såg ut som att Gud hade gett Saul i hans hand. David visade barmhärtighet, ville ge Saul en chans, men tog Saul den...?

...................

Läst Jaga vatten av Ellen Strömberg. Det finns kiss- och bajsålder, kanske också en sån här "ålder"...?

tungans frukt

Fick äntligen tagit upp löken, tänkte glömma bort den. Men det blev ingen stor skörd. Fick ungefär tillbaka det som sattes dit. 

Men krusbär och hallon (trädgårdstypen) har jag fått äta så mycket jag vill. 

Fågeln på bilden, en nötskrika om jag sett rätt, uppenbarade sig på granngården och katterna var förstås intresserade. Han hade hittat ett nedfallet äpple och hackade frenetiskt i det. Annars har jag förstått att de äter cembratallfrön och cembratallar har grannarna på gården.

 Söndagens första läsningen-text: 

Ordspr. 18:4-8, 21

Människors ord är som djupt vatten
men vishetens källa en strömmande bäck.

Illa är att ta parti för en skyldig
och vägra en oskyldig hans rätt.

Dårens ord leder till strid,
hans mun tigger stryk.

Dårens mun blir hans fördärv,
hans ord en fälla för honom själv.

Baktalarens ord är som läckerheter,
de slinker ner i människans inre.

Tungan har makt över liv och död,
de som kan tygla den får njuta dess frukt.

Tröjan på bilden hittade jag i en mattväftlåda inne i en plastpåse. Har nog några förslag vem och vad den varit till för, men hur den i så fall hade hamnat i lådan har jag ingen aning om. Det har förblivit ett frågetecken, de blir fler och fler för mig verkar det som....

Funderar att den där sista versen i söndagens text gäller också bloggen och övrig social media...., borde jag vara tyst?

Det här (klick) blogginlägget har också med ämnet att göra. 

"Tigga stryk" som uttryck har jag inte märkt att används så ofta numera (och bra så!), men kanske med andra ord?

faller-alla

Det blåste ordentligt för en vecka sen. Då jag kom ut såg jag det som syns på bilden. De fick ligga så tills stormen/ovädret dragit förbi. Jag tänkte: "När andens vind blåser...." (åtminstone för någon tid sedan var fallandet vid bön lite ett tecken på att den Helige Ande var närvarande, finns ju nog också bibelställen där folk faller inför Gud)

Den ena första läsningen-texten för söndagen: 

1 Sam. 17:37-45, 48-50

David sade: ”Herren som har räddat mig från både lejon och björn, han skall rädda mig från den där filistén.”

Då sade Saul till honom: ”Gå. Herren är med dig.”

Så klädde han David i sina egna kläder och satte på honom en hjälm av brons och ett harnesk. Sedan spände David fast svärdet utanpå kläderna och försökte gå i rustningen – det hade han aldrig tidigare prövat. ”Nej, med allt det här kan jag inte gå”, sade han till Saul, ”jag har aldrig gjort det förr.” Och så lade han av sig rustningen. Han tog sin käpp, valde ut fem släta stenar i bäcken och stoppade dem i sin herdeväska, sin ränsel.

Med slungan i handen gick han emot filistén. Filistén kom allt närmare med sköldbäraren framför sig. När filistén fick syn på David fnös han föraktfullt åt honom – det var ju bara en ung pojke, ljushyllt och vacker. ”Tror du jag är en hund, eftersom du kommer emot mig med käppar?” frågade han. Så nedkallade filistén sina gudars förbannelse över David. ”Kom hit”, ropade han, ”så skall jag ge din kropp åt himlens fåglar och markens djur.” David svarade: ”Du kommer emot mig med svärd och spjut och sabel. Jag går emot dig i Herren Sebaots namn, hans som är Israels härars Gud och som du har smädat.

När nu filistén fortsatte framåt och kom allt närmare, sprang David med snabba steg fram mot hären för att möta honom. Han stack handen i väskan och tog upp en sten, sköt i väg den med slungan och träffade filistén så att stenen trängde in i pannan och han föll framstupa på marken. Så besegrade David filistén med slunga och sten. Han dräpte filistén utan svärd.

Krukorna har nog fallit också för mindre vindar, men då har det varit för torrt i krukan, så då har det hjälpt med mera vatten.  

När det gäller krukorna där inne (förra inlägget om kissekatterna) så kan man använda talesättet: Den som sig i leken ger får leken tåla. 

................

Har läst Magnus Malms Kännetecken, att söka Guds närvaro i en kaotisk tid, en bok från biblioteket. En bön han återkom till gång på gång var: 

Herre,
gå mitt ibland oss,
förlåt oss vår synd och skuld,
och gör oss till Din egendom. (2 Mos. 34:9)

Läste också snabbt igenom Khaled Hosseinis bok Tusen strålande solar om människor i krigets Afghanistan. Texten gillade jag, alltså välskriven bok, om än lidandet i krigets följd inte är något positivt. Men boken själv luktade illa, hade nog blivit vattnad någon gång och inte mått så bra av det. 

Vatten ska vara på rätt plats i rätt tid.....